Idag hände en märklig händelse. På lunchrasten drog jag iväg till den närliggande mataffären Domi. När jag gick in såg jag en gammal man liggandes på en bänk med en handduk över huvudet, troligtvis för att han tyckte det var varmt men det såg verkligen ut som att han låg på sin dödsbädd. Jag gick in och handlade den mat jag skulle ha för dagen, 4 bitar sushi och lite udon-nudlar. På vägen ut medan jag handlar bröd tumlar mannen plötsligt ner från sin bänk och ligger orörlig. En kvinna springer fram och ropar på personalen i brödbutiken att de ska ringa en ambulans. Personalen som har kunder de är fokuserade på (bl.a. jag) blir förvirrade och vet inte vad de ska ta sig till. Ska de ta hand om sina kunder först innan de ringer ambulans eller kan de ringa utan att verka ohövliga? Alla är förvirrade en stund innan mannen helt plötsligt vaknar, tydligen sov han bara och väcktes inte av att ramla ner på golvet. Han sätter sig upp och allting verkar vara bra, när han plötsligt tumlar ner igen och hela scenariot upprepas. Själv står jag där med mina två frallor i handen och vet inte riktigt vad jag ska mig till. Kan jag ringa till ambulansen och berätta situationen på knacklig japanska, jag som inte har någon aning om adressen? Efter en 5 minuter kommer i alla fall en ambulans som tar med sig mannen iväg sjukhus.


Samma dag har jag dessutom sett 3 till ambulanser på utryckning och varje natt/dag här händer något liknande. Är det för att det bor otroligt många fler här som det händer eller är japanerna mer vårdslösa i trafiken? Av vad jag har sett hittills skulle jag gissa på det sista, i kombination med att gatorna är smalare och slingrar sig mer på grund av den stadsplanering som har gjorts.

Studierna vid YAMASA gör mig dock förtvivlad & irriterad. Fick idag reda på att jag inte klarat gårdagens prov (80% är gränsen, fick 77%) vilket gör att jag inte kan flytta upp till nästa nivå än, trots att jag känner mig uttråkad av lektionerna på grund av den låga nivån. Mitt problem med japanskan är handlar just nu främst om nyansskillnader i grammatiken, vilket inte förklaras i boken, min lärare verkar helt ointresserad av att förklara och proven man skriver får man ej behålla för att ens kunna rätta sina egna misstag och lära sig av dem. Får dock hjälp av min värdfamilj vilket underlättar men det känns irriterande att få lära om saker som jag tagit för sanningar i japanskan de senaste 4 åren vilket visar sig vara LiU som lärt ut fel. Jag klandrar dem inte, det är nyansskillnader och japaner jag pratat med som inte är japanskalärare verkar inte tycka det är ett egentligt problem och har svårigheter att förklara skillnaderna. Det kanske hade varit vettigt att ha japaner som lärare på LiU?

Som tur är har jag två fantastiska vänner som är med mig genom all undervisning, A-san & B-san. Tråkigt nog har dock A-san aldrig någon som helst aning om hur någonting fungerar här i världen. Allt från hur man köper en läsk i en varuautomat till hur man hittar närmaste postkontor. Undrar vad han har haft för uppväxt egentligen vilket har lämnat honom som ett enda stort frågetecken?


Efter studierna fortskred dagen med det jag nu uppskattar nästan allra mest, lyssna på musik och dra runt med cykeln och utforska Okazaki för att sedan avslutas med en sedvanlig rolig kväll med familjen med god mat, roliga diskussioner och många skratt =) På min cykeltur såg jag en del spännande saker men denna staty fångade av någon anledning mitt öga. Som vanligt hittar ni alla sådana foton jag tar här.


Imorgon har jag 2 tentor, den ena min ordinarie för veckan och den andra min chans att upprätta min heder efter måndagens nederlag. Önska mig lycka till

tisdag, 24 augusti, 2010, 15:39   |   Foto, Nerskrivna tankar, Okazaki, The botten is nådd  |  RSS feed Comments and pings are currently closed.