Hitta ett labb:

Fundera över vilken 学科(department) som du kommer att läsa flest kurser från, och välj ett labb inom detta. Min erfarenhet är att man ändå inte har tillräckliga kunskaper för att förstå så mycket av forskningen de gör, så denna spelar inte så stor roll. Däremot är det väldigt värdefullt att ha någon att fråga om kurser och som kan plocka fram gamla tentor, så ju fler av dina kurser folk på labbet har läst, ju bättre. En idé kan kanske vara att välja en kurs som man tycker känns central, och fråga om man får vara på föreläsarens labb.

När jag sökte var jag tvungen att själv ansöka till en professor om att få komma till deras labb. Jag valde någon som jag tyckte lät bra och skickade ett mail. Jag betonade att allt praktiskt (boende, registrering mm) sköttes av International Office och att jag mest skulle läsa kurser, så att det inte skulle bli så mycket extra jobb för honom att ha mig i labbet. Han svarade genast att jag var välkommen. Jag skulle också skriva en Research Plan, och har fick man inte skriva att man bara ville läsa kurser. Jag skrev något väldigt vagt om att fördjupa mina kunskaper inom systemteknik, och det gick utmärkt.

Generellt om kurser:

Just nu får man läsa kurser från 工学部 (Faculty of engineering), och från vilken fakultet som helst inom detta (obs, bara undergratuate-kurser). Man får även läsa på en del andra fakulteter, dock INTE ekonomifakulteten. Att läsa kurser på masternivå kan möjligtvis vara förhandlingsbart, och där lär finnar lite ekonomi/management-kurser.

Kurser består av föreläsningar, ofta med närvarokrav, ibland inlämningsuppgifter och tentor. Det är stor skillnad i nivå på 2:ans och 3-4:ans kurser, men ingen kommer upp till LIU-nivå. Kurserna går inte lika djupt, och tentorna är enklare. Vad gäller tentor så FÖRSÖK få tag på gamla tentor, 過去問, eftersom detta hjälper att visa vad man ska plugga på (ofta består dessutom tentor av uppgifter kopierade direkt från gamla tentor). Dessa gamla tentor får du be någon på labbet skaffa fram, eller ännu hellre fråga någon i klassen (de börjar dyka upp ett par veckor innan tentan, när folk börjar fråga sina 先輩). På vissa tentor var man tvungen att svara utförligt och förklarande på frågor, och jag frågade då ifall det gick bra att skriva svaret på engelska. Detta gick alltid bra. Professorerna tillät oftast inte att man hade med sig wordtank på tentorna, men hjälpte istället till att översätta enstaka ord ifall jag inte förstod frågan.

Kurslitteratur kan köpas ganska billigt i bokhandlen på campus.

Kurser jag läst:

マーケテォング (3307)

Marknadsföring på ekonomifakulteten. Denna kurs har folk läst innan, men när jag hade skrivit tentan så fick jag reda på att jag inte fick betyg i kursen, eftersom fakulteterna hade bestämt sig för att bli striktare med att bara undervisa sina egna studenter. Surt. Kursen var i alla fall bra, läraren var snäll och skickade powerpointen till mig efter föreläsningarna på villkor att jag inte gav dem till de japanska eleverna. Kursen var dock inte lätt, fullspäckad med kanji och med en (för mig) svårläst kursbok. Långa timmar av översättning och wikipedia gjorde att jag till slut ändå fick ett grepp om kursen. För de matematiska modellerna, så finns en del info i extramaterialet till någon bok på denna sida: http://www.mktgeng.com/intro_principlestechnicalnotes.cfm

Det hjälpte ganska mycket. 過去問 finns samlat på denna fakultet. Gå till deras administrativa kontor så får du låna pärmen i en timme mot att pantsätta Todailegget.

デジタル回 (03-400060)

Tvåans kurs, så den går på Komaba-kampuset och är lätt. Kursboken är skriven av föreläsaren, lättläst och kanske värd att införskaffa. Kursen är lätt, om man går på föreläsningarna och kanske slår upp något litet på wikipedia någn gng så är det inga problem att hänga med. Kursen motsvarar i stort sett digitaltekniken vid LIU, men innehåller inget om felrättande koder. Detta lärs ut i en separat kurs som jag inte läste, men som kanske hade varit bra.

信号解析基礎 (03-402940)

Denna kurs går också på Komaba och är inte heller svår. Om man kan transformteorin ordentligt så är det inga kom helst problem. Läraren är strukturerad och skriver bra anteckningar på tavlan. I början kan det vara svårt att hinna skriva av, men de anteckningarna är bra att ha sen. Ett tips är att slå upp alla nya kanji efter första lektionen, för de återkommer! Kanske finns någon kursbok, men jag klarade mig bra med anteckningarna bara.

情報通信工学 (3402970)

Denna kurs är till för 3:or och 4:or, och de båda signalbehandlingskurserna är egentligen förkunskapskrav. Att läsa denna kurs parallellt med den första är därför svårt, men inte alls omöjligt. Kursboken som används är en japansk översättning av en amerikansk bok. Originalet, på engelska, finns på biblioteket och är guld värt. SKAFFA DENNA BOK! (”Modern Analog and Digital Communication Systems” av B.P. Lathi) De förklarar bra, och de första kapitlen är till stor nytta även för signalbehandlingskursen. De inlämningsuppgifter som man får i läxa varje vecka är också tagna ur denna bok.

制御工学II (03-370142)

Jag var tvungen att läsa fortsättningskursen i reglerteknik innan jag läste grundkursen. Det var inte så lätt. I efterhand tror jag att grundkursen räcker för att tillgodoräkna reglertekniken i Linköping, så välj själv om du vill läsa den. Läraren är snäll och glad, men väldigt ostrukuterad. Examinationen består av tre inlämmningsuppgifter och en tenta. Kan man uppgifterna ordentligt så borde man klara tentan. Tips är biblioteket för Aeronautiska Insitutionen i byggnad 工7 och denna sida: http://www.facstaff.bucknell.edu/mastascu/eControlHTML/CourseIndex.html

プログラミング基礎 (03-370010 )

Grundläggande programmering i C som ges på Kaomaba. Denna kurs går inte på 電子電気学科 så läraren sa till oss redan från början att den var lätt. Det var den, åtminstone om man programmerat Ada innan. Det var var en ganska rolig kurs, för jag gillar programmering. Denna bok är ganska bra: http://cgip.inf.unideb.hu/eng/rtornai/Kernighan_Ritchie_Language_C.pdf

プログラミング基礎演習 (03-370010)

Detta är också programmering i C, och är övningskursen till 電子電気学科:s kurs. Jag kunde inte gå på teoridelen av kursen, eftersom det krockade med någon annan kurs jag läste, men det gick bra att bara gå på övningsdelen. (Mest gick jag på den för att slippa gå på labbmöten som gick samtidigt på fredag eftermiddag.) Denna kurs var mer avancerad än ovanstående, men inte jättesvår (kanske känns programmering mest lätt förhållandevis, eftersom det inte helt bygger på att förstå japanska). Läraren var väldigt trevlig och kom ofta och hjälpte mig personligen eller förklarade på engelska.

制御工学第一(03-401471)

Denna kurs på 1,5 japanska poäng, innehåller i princip allt som LIU-kursen innehåller, så det är ganska mycket jobb för poängen. Se till att hitta en vettig kursbok på ett språk du kan läsa obehindrat – jag har hört att den från LIU ska vara rätt bra – för varken föreläsningar eller kursboken räcker för att förstå ordentligt. Dessutom tycker jag att det är trevligt med lite numeriska exempel och övningsuppgifter, vilket nästan helt saknas i den japanska kursen. Försök verkligen hitta gamla tentor att öva på, för läraren kopierar uppgifter rakt av. Jag övade även på gamla LIU-tentor för att ha något med lösningsförslag. Igen är denna sida ett tips: http://www.facstaff.bucknell.edu/mastascu/eControlHTML/CourseIndex.html

アルゴリズム(03-401083)

Denna kurs var lite knepig och tentan en av de svårare. Den täcker dock ganska bra den teoretiska biten i TDDC30, och är inte omöjlig om man bara läser en bra bok. Kursboken från LIU finns på biblioteket och är hyfsat bra.

離散構造とアルゴリズム (03-840121 )

En algoritmkurs från en annan institution som fokuserar på olika saker inom algoritmer och diskret matte. Kursen är svår, eftersom det är dugga efter varje föreläsning, och denna är mycket svår om man inte exakt förstått alla definitioner. Det mesta står tydligt på wikipedia, men det är svårt att förbereda sig ifall man inte vet exakt vad som kommer att gås igenom. Även tentan är knepig (fast jag vet inte hur snällt läraren rätter), och jag tror inte att denna kurs är helt nödvändig för tillgodoräking v någon kurs vid LIU.

構造化プログラミング (03-840360)

Fortsättningskursen till ovanstående, men man skulle klara den utmärkt även utan att ha läst grundkursen givet att man vet lite om algoritmer. (Om man läser アルゴリズム så klarar man sig bra.) Kursen är inte en nybörjarkurs i Java, så man har nytta av att ha en bok med lite inledning till Java och objektorienterad programmering (tex den som används vid LIU). Man får uppgifter vid varje tillfälle som man får jobba med under lektionen och sen hemma om man inte hinner. Dessa ska sen lämnas in till läraren. Denna kurs tillsammas med algoritmkursen täcker upp TDDC30 ganska bra.

コンピュータアーキテクチャ(03-401070)

En ganska välstrukturerad kurs med ganska lättfattliga föreläsningar och tydliga powerpoint som finns på nätet, samt en lättläst bok (två delar) som läraren själv har skrivit. Se till att skaffa båda böckerna/delarna, särskilt som de är väldigt bra att ha när man ska göra den inlämningsuppgift som ingår i kursen. För förklaringar på engelska fungerar wikipedia utmärkt i det här ämnet,så man behöver ingen annan bok.

信号処理工学 (03-402030)

Fortsättningskursen till signalbehandlingskursen som går under hösten. Denna kurs har mer fokus på digitala signaler, men är en tydligt fortsättning med samma välorganiserade upplägg och anteckningar. Se till att skriva av bra från tavlan, så har du bra anteckningar sen. Det går även att hitta tidigare studenters inskannade anteckningar om man frågar folk i klassen, men om man skriver snygga anteckningar själv och lämnar in till läraren efter avslutat kurs så kan man få lite pluspoäng.

Föreläsning i signalbehandling.1,5 timmar kompakt japanska.

15 min rast innan nästa 1,5-timmars block. Sträcka lite på benen på bron utanför klassrummet.

Utsikt över rökrutan. En ruta som mest verkar markera var folk INTE röker. Nästan alla ställer sig precis utanför.

Utsikt över byggarbetsplatsen. Riktigt vad de har gjort på ett år vet jag inte, jag tycker att det ser ungefär likadant ut som för ett år sedan.

Shibata-Mita kenkyushitu. Labbet där jag sällan är, och ifall jag är där mest på morgonen. Då brukar det vara ungeför såhär livat.

Jag börjar tröttna på att plugga i Japan. Det är väldigt traggligt. Det ger lite en kick när jag tänker på hur coolt det jag gör låter – plugga till ingenjör på japanska. Fast sen tänker jag ett steg längre och kommer fram till att det kanske trots allt är roligare att plugga i Sverige och bli en ingenjör värd namnet. Att få chansen att spendera ett år i Japan har varit fantastiskt, men rent skolmässigt så trivs jag bättre i Linköping.

Att plugg här är ett evigt gissande och pusslande. Idag satt jag med 4 böcker framför mig, alla inom samma ämne men alla med lite olika upplägg och notation, och försökte ta reda på vad vi egentligen pratat om på signalbehandlingskursen senaste månaden:

Bläddra lite i anteckningarna, 最小位相　-jaha, ”minst” och ”fas”, ”minimum phase” kanske. Bläddra lite i böckerna, vad är det då? Här kanske? Nej, det nämndes bara i föregående. Här då, den här formeln liknar den jag har skrivit av från tavlan lite. Fast vad är r? Hur långt tillbaka behöver man bläddra för att hitta det? Jaha, det var det vi kallade α fast delat på 5. Jaja, sen då? Vad händer sen? Va? Oj, det här beviset är ju mycket mer generellt. Här måste man ha läst komplex analys. Och det har ju inte jag… Nejhej, nästa bok då?

Tentorna här är sällan svåra (givet att man förstått vad de kommer att handla om, och att man förstår frågorna), men ibland taskiga. På reglertekniken igår fick vi en 3×3-matris med 4 okända att invertera. Det är jobbigt tar tid, och jag ser inget pedagogiskt värde i det. När jag gjorde gamla LIU-tentor för att öva (det är hopplöst ont om exempeluppgifter här) så lärde jag mig saker. När jag gjorde Todaitentor så blev jag mest sur över hur dåligt konstruerade talen var.

Terminens första tenta gick väl inte precis bra. Jag svarade kanske på drygt hälften av frågorna, och antagligen fel på några av dessa. Det känns ändå rätt okej. Det var inte mig det var fel på. Det var inte en följd av bristande engagemang eller antal pluggtimmar (alltså kan vi utesluta att det skulle ha någon koppling till att föregående vecka spenderades på stranden). Det var brist på språkkunskaper och lite allmän förståelse för upplägget. Ibland känns det orättvist att jag ska behöva kunna ord som inte ens min wordtank kan.

Kanske klarar jag kursen ändå, jag har lite ströpoäng från inlämmningsuppgifter också. Dessutom skulle det inte vara första gången jag får bättre betyg än jag förtjänar i Japan.

Igår drog skolan till slut igång efter tre månaders lov. Egentligen skulle lovet ha varit två månader långt, men av oklara skäl och med hänvisning till jordbävningen sköts terminsstarten upp en månad. För att kompensera går vi två veckor längre i augusti (hejdå sommarlov) och vissa lördagar är schemalagda.

Jag kommer att läsa lite förre kurser den här terminen och tänkte istället gå ett par japanskakurser (alltså i japanska, inte bara på japanska). Nästa vecka blir lite av en testperoid när jag går på lektioner för att se om kursen verkar vettig, sen ska jag göra alla registreringar och får ett fast schema.

Om man vill ha lite elegans när man pluggar så går det bra att sätta sig i stora salen på Todais huvudbibliotek. Stort som min lägenhet gånger 10 (minst!), fönster i nischar längs två väggar, åtta präktiga kristallkronor, väggarna klädda i panel av mörkt trä och med ett mycket imponerande uppstoppat hjorthuvud upphängt som trofé. Tyvärr får man inte foto i biblioteket, men om man tar ett kort genom det ganska smutsiga fönstret med en dålig mobilkamera så ser det ut så här:

Det faktum att det blivit lite långt mellan inläggen beror dels på att jag befinner mig i något typ av tenta-p, fast  ganska utspätt och rätt drygt. (Fem tentor på en månad.) Det beror också på att det inte hänt så mycket spännande, vilket antagligen är en direkt följd av att jag börjat vänja mig. Varje dag är inte längre ett äventyr, utan ganska mycket vardag. Detta kan man ju tycka att det är lite tråkigt, men i ärlighetens namn så tycker jag själv att det är ganska skönt. Man behöver lite vardag emellanåt.

Idag hade jag andra tentan, digitalteknik. Den var lite av ett skämt. Vi fick veta vad frågorna skulle handla om i förväg och vi fick ha med oss kursbok och så mycket anteckningar vi ville. Visserligen var tiden knapp (en dryg timme) så det hade inte gått att komma helt oförberedd (och i mitt fall hade jag nog inte hunnit läsa mer än tre sidor), men det hela kändes ändå inte så seriöst. Läraren började dessutom med att ge lite tips i stil med ”fråga två kanske verkar lite konstig, men gör fråga tre sen så förstår ni nog, och egentligen behöver ni inte göra fråga två så noga, det är fråga tre som är den viktiga!”. Tentastämmningen från Terra2 i Linköping ville inte riktigt infinna sig.

Någon frågade om jag kände mig inspirerad av att plugga på Todai, det anses ändå vara ett väldigt bra universitet. Ska jag vara ärlig så tycker jag nog att kurserna i Linköping är bättre, både till upplägg och innehåll. Däremot är det inspirerande att plugga på ett campus som (i alla fall bitvis) är vackert.