As usual when I’m struggling with a technical problem and then finally manages to solve it I like to share that knowledge with others so here we go! (As always, I don’t take any responsibility if you manage to erase something or damage your device, even tough I guess doing so by following this guide would be rather hard ^_~)

The problem

I have 1 Gmail account to which I link all my 15 different email-adresses so that I get a unified inbox and depending on which email-adress someone mailed me at I reply with the same adress. I have recently gotten myself an iPad and when I realized that this was impossible to do at first glance and that all email that I responded to would come from my ***@gmail.com adress, I started googling.

What I wanted

• To be able to send from different email-adresses
• That when someone mailed me at ***@***.*** my respons-adress would automatically be set to ***@***.***, if it’s one of my adresses.
• To do all this in either iPads native mail application or the official Gmail application

The solution

The solution was a rather strange one which I could finalize with the help of google and my good friend Carl Oscar Aaro (check out his homepage, he’s an awesome photographer). I imagine that it will work for both iPad and iPhone but I haven’t tried it for iPhone myself.

Before you start

I’m not sure if the above step is needed but better safe than sorry. Anyways, now you are all set so here we go:

On your iPad

• Go to settings.
• –> Mail
• –> Add Account…
• –> Other
• –> Add Mail Account
• –> Add Mail Account
• Fill in your credentials where adress is the adress you want to send from (don’t worry, we will add all of them later, for now fill in just one adress)
• –> IMAP
• Incoming Mail Server, host name: imap.gmail.com
• Incoming Mail Server, user name & password: Your gmail account
• Outgoing Mail Server, host name: smtp.gmail.com
• Outgoing Mail Server, user name & password: Your gmail account

Then you are done, you will know have an active IMAP Gmail account with another email adress to send from. You will probably have an old Gmail configuration that you now have to deactivate so that you only have one active mail account. After you have done that it’s time to add those others mail accounts.

Some more stuff to do on your iPad

• Open up the notes application
• Create a new page
• Write down all of your mail adresses that you want to be able to send from, separated by a comma. Sort them in the order that you use them because the first adress will be the first to pop-up later in your mail application. For example: example@test.com,samuel@sweden.se,steve@jobs.su
• Mark all the text and copy it.
• Go back to settings and your newly created Gmail account
• Open it up, press “Account”
• Clear the field “Adress” in “IMAP Account Information”
• Paste in your copied adresses
• Press “Done” and “Done”

And there you’re done! If you now open up the native mail application you will notice that if you compose a new message that you press the “Cc/Bcc, From” row and change from which adress that you will send your email. And not only that, if you receive an email to a specific adress, if that adress is available as a “From”-adress it will be chosen automatically. If you have the official Gmail application installed you will no longer need it so feel free to hide it or uninstall it.

I hope that this guide helped you and if you ever struggle with a technical problem and then finally manages to solve it, please share your solution like this

(Ungefär såhär kan det låta när man ringer och vill ha teknisk support på jobbet under en helgdag. Jag har kortat ner lite, men inte överdrivit. Kanske är jag orättvis som postar detta. Men alltså… Jag förväntar mig inte att de ska ha full personalstyrka på IT-akuten på helgerna. Jag förväntar mig inte att de ska kunna lösa alla fel och svara på alla frågor. Men är det för mycket begärt att de ska förstå själva frågan?

”Hej jag heter Linnea och ringer från avdelning 128. Jag har en laptop här som inte får någon kontakt med det trådlösa nätverket.”
”Vad sa du… en laptop?”
”Ja, alltså en bärbar dator.”
”Jaha, och du kommer inte åt nätverket… du kan inte komma ut på Aftonbladet eller så heller?” (Inte en så dum fråga som det kan tyckas. Kommer jag åt Internet är det ju bara anslutningen mot datajournalsystemet som felar.)
”Nej, jag har ingen kontakt alls, det står bara ”autentiseringsförsök pågår” under status”
”Ja men då har du ju ingen kontakt alls.”
”Nej, precis.” (Det var ju det jag sa!)
”…”
”Så vad gör jag för att fixa det här?”
”Nä, om du inte har någon kontakt alls så går det ju inte att göra något.”
”Nähä… men jag kan koppla in en nätverkskabel. Vänta, jag gör det nu. *kopplar in kabel* Så. Ja, nu får den kontakt, så problemet är den trådlösa anslutningen.” (I min enfald tror jag att människan nu ska kunna fjärrstyra min dator och åtgärda felet, för så har de löst det vid ett tidigare tillfälle när jag hade samma problem.)
”…”
”Så vad är nästa steg nu, hur går jag vidare för att åtgärda problemet?”
”Men… du kommer åt det du vill nu?”
”Ja, fast bara så länge nätverkskabeln är ikopplad, så då måste jag ju sitta här vid skrivbordet.”
”Så… Vad är problemet egentligen?”
”Ja, jag kan ju inte bära runt på datorn.”
”Nej, då får du ju sitta där vid skrivbordet.” (Ekar det här eller?)
”…ja och då är det ju inte så stor vits med en bärbar dator, om jag inte kan ta med mig den. Det måste ju gå att ändra inställningarna på något vis så att det fungerar.”
”Nej, det är ju ingen som har den behörigheten som jobbar nu, vetdu, då får du ringa igen imorgon.” (Kunde du inte ha sagt det MED EN GÅNG?)

Nu har jag likt många andra kickat igång en lista över en massa saker jag vill åstadkomma de närmsta 2,75 åren. Ni hittar det projektet här.

(Jo, jag vet att det numera skrivs så sällan på denna blogg att läsekretsen vid det här laget troligtvis bara består av två personer, men förhoppningsvis får de två personerna en känsla av att inläggen är desto mer exklusiva när de väl kommer. )

En vän lade upp en länk i min logg på Facebook: ”Kvinnors dolda kompetens måste med i lönesättningen”

Jag håller med Margareta Sandebo Eriksson. Att definiera och synliggöra vissa arbetsuppgifter och kompetenser som tidigare varit “osynliga” är viktigt, både för yrkesstolthet, yrkesstatus och förhoppningsvis också för löneutvecklingen. Det är ju detta vi håller på med inom sjuksköterskeutbildningen med våra omvårdnadsteorier och omvårdnadsbegrepp.

Men jag tycker artikelförfattaren delvis använder fel ord. “Kvinnolöner” är väl iofs inte hennes eget ordval (det står bara i rubriken och ingressen; de brukar aldrig artikelförfattarna få skriva själva) men överlag är det mycket fokus på vad KVINNOR gör och kan. Tycker att man istället borde prata om vad folk gör och kan inom “traditionella kvinnoyrken”, “kvinnodominerade yrken”, osv.

Mina MANLIGA sjuksköterskekollegor tittar ju OCKSÅ till patienten i sängen bredvid samtidigt som de tar ett blodtryck! Det är inte exklusiv kvinnokompetens det handlar om utan kompetens som som värderas (/historiskt sett har värderats) lägre eftersom det ses som (/historiskt har setts/varit (och till viss del fortfarande är)) typiskt kvinnliga egenskaper.

För att sammanfatta: Sandebo Eriksson har ett par bra poänger, dock verkar hon inte riktigt ha hängt med i den utveckling som skett sedan 70-talet. Men SJÄLVKLART fylls kommentarsfältet direkt av en massa människor som klankar ner på feminister (även om artikelförfattaren inte skrivit att hon är feminist); som säger att feminismen delar upp människor i “vi” och “dom” (hej förenkling av särartsfeminism) och att man får skylla sig själv om man väljer att bli sjuksköterska för man vet ju på förhand att lönen kommer vara låg (och fabriksarbetarna i Pakistan får också skylla sig själva, dethär med att organisera sig i fackförbund och annat man gör för att förbättra löner och arbetsvillkor, det är bara trams). Man blir ju så trött.

Men det vägs upp lite av hur sjukt glad jag blir över att en vän som inte själv är genusintresserad eller arbetar inom vården tänker på mig när han ser en sån här artikel och tar sig tid (även om det nu bara tar 10 sekunder) att tipsa mig om den! Mer sånt!

Jag och Samuel var på Intersport idag. Samuel köpte nya skor. Vi betjänades av en trevlig person i blå arbetströja. Det fanns även personal i rosa arbetströjor. Jag upptäckte ganska snabbt ett mönster; det var faktiskt genomgående så att de i personalen med platt bröstkorg och kort hår hade blå tröjor medans de med bröst och långt hår hade rosa tröjor.

I kassan frågade vi en expedit i rosa tröja om det fanns blå tröjor i dam-modell också ifall en skulle vilja ha det. Nej, visade det sig, expediten ifråga tyckte inte alls om rosa och hade gärna haft en blå tröja istället. Men det fanns inga blå tröjor som satt fint på personer med bröst och markerad midja.

ALLTSÅ HALLÅ INTERSPORT, VAD ÄR GREJEN??? Det känns så… ofräscht liksom. Gammalt. Unket. Jag trodde liksom vi hade haft den här diskussionen i vårt samhälle typ de senaste trettio åren och att de flesta nu var överrens om att små flickor och pojkar själva ska få välja om de vill ha rosa eller blå kläder och ingen ska tvingas klä sig i kläder de ogillar bara för att passa in i sin könsroll. Gäller det inte för vuxna människor också? Är det viktigt att könsmarkera personalen, så att vi stackars kunder ska slippa undra vad den person vi betjänas av har mellan benen? Ifall det skulle vara lite otydligt liksom, det är ju det ibland. “Ah, blå tröja, men då är det ju en kille i alla fall. Då vet han säkert vilka fotbollsskor jag ska välja.” Eller vad? Jag fattar inte. Hur tänker man?

Eller är det kanske så att man inte tänker alls?

Jag har mejlat Intersport och frågat. Medan jag väntar på svar undrar jag, för att stilla min nyfikenhet kring dylika frågor, om ni som läser detta (om det nu mot förmodan är någon som läser detta) kan komma på fler företag där arbetskläderna är könskodade och gärna delge anekdoter kring detta. Till exempel drar jag mig till minnes en manlig tunnelbaneförare i Stockholm som i protest valde att ha kjol på sig som en del av sin arbetsuniform. Shorts var nämligen inte okej i sommarvärmen, det såg för ovårdat ut tyckte SL, men de kvinnliga tågförarna kunde minsann välja mellan långbyxor och kjol. Jag vet inte hur det gick sen, om klädpolicyn ändrades eller om karln var tvungen att fortsätta svettas i sina långbyxor…

Joråsatteee. Valfrihet är viktigt, har visst nån partiledare sagt.

HTC Support
Customer Information
Name Samuel Åström
Telephone ************
Email Address ******@******.***
Country Sweden
Inquiry Information
Inquiry Type Technical Support
Inquiry Description Hi! I’m anxiously waiting for the release of Android 2.1 (Eclair) for the HTC Hero and just wonder, when will it be released? And where will I be able to find/download it? And last, will the Hero then support mobile tethering to Mac OSX after the update? Yours, Samuel Åström

New Response From [ ********* (Nordics Support (Tech)) ]
Hi Samuel,

Thank you for your email.

We have no information at the moment confirming a specific release date of an upgrade to 2.1.
Please become a member of the e-club on our website, then you will receive a confirmation via email when the upgrade is available.

Once more detailed information is available on the expected release
dates and which of the HTC branded Hero devices will be updated then a more formal announcement
will be made.

Regarding tethering with Mac OS, our products does not have support for Mac.
There might be third party applications, nut since we do not support this I would not know for sure if this is available.

Best regards,
********* *********

Lånar Linneas konto lite för att slänga upp ett litet ADA-program jag & Jussi skrev precis:

with Ada.Text_IO; use Ada.Text_IO;

exit Badger_Loop when Hell_temp <= 0.0;
end loop Badger_Loop;
end badger;

Har sedan senaste tenta-p varit i en studiesvacka. Mycket har känts hopplöst med plugget och frågorna har varit många.

Är det verkligen det här jag vill göra? Ska jag inte jobba nu istället? Är det här rätt utbildning? Kommer jag ens tycka att det är roligt efter japanåret? Borde jag dra ner på mitt ideella engagemang för att bättre hinna med? Borde jag få mycket bättre betyg om det ens ska vara värt att ta sig igenom detta?

Men nu äntligen börjar det kännas som att det lättar upp. Jag tror banne mig att detta är helt rätt utbildning för mig. Det är tufft men hej, att läsa till civilingenjör och dessutom Industriell Ekonomi med en stor släng japanska på det är verkligen inte en lätt utbildning. Och då jag har en benägenhet att ta på mig mycket ideella engagemang så räcker tiden nästan aldrig till. Kurser släpar efter, vissa blir halvdant pluggade och inte hinner jag spela några som helst tv-spel ^_^ För mitt eget välbefinnande ska jag nu lista allt jag engagerar mig i just nu som tar tid:

Sen på det har vi såklart det som man alltid ska hinna med som människa. Att vara social, träffa många människor, styra upp fester, träna, ta hand om sig, umgås med sin partner, utveckla sina fritidsintressen etc etc etc. Summa sumarum, som jag lever (fast jag hela tiden säger att jag ska ta på mig mindre saker) så går det inte att få 5.0 i snittbetyg. Men nu har jag bestämt mig för att det är lugnt, det spelar ingen roll.

Vad var det då som fick mig på rätt spår igen? Den här veckan är det i40 och mängder av gamla I:are kommer tillbaka, föreläser och deltar i festligheter. Själv dokumenterar jag hela kalaset genom att vara fotograf. Och det är när jag har pratat med alla dessa framgångsrika människor som jag äntligen fått ett hyfsat bra svar på frågan om hur stor roll betygen egentligen spelar. Inte så stor roll egentligen verkar det som utan det är en överdimensionerad betygshets. Bara det att man blir färdig civilingenjör är stort och har man engagerat sig så är det nog inte så svårt att få jobb. Vi I:are är väldigt eftertraktade på marknaden, det känns riktigt bra.

Jag har alltså kommit överens med mig själv om att jag vill fortsätta engagera mig. För att driva projekt, lära känna nya människor och få bekräftelse på det hela är det bästa jag vet. På grund av mitt stora sociala behov så är detta det jag lever för och utvecklas allra mest genom, utan det blir jag nere, ineffektiv och en väldigt sorgsen figur. Sen får jag se till att ta mig igenom utbildningen så att jag klarar den, det får ta den tid det tar. Jag vill verkligen engagera mig i sektionen och andra häftiga studentföreningar. Sen kanske jag ska arbeta för kåren och utexamineras strax innan jag fyller 30 år men i slutändan så tror jag att allting löser sig. Jag kommer nog att kunna hitta de där jobben jag söker efter och trots allt få ett ganska bra liv ändå.

Det är viktigt att komma ihåg det, när ångesten börjar bli oerhörd och tentastressen sliter ut en.

So 2 weeks ago I finally got my first smartphone. I had been waiting since January for the Palm Pre but when I realised that it seems like it never will be released in Sweden I bought my second alternative, the HTC Hero. First of all, for you who doesn’t know about the HTC Hero, it runs on Googles OS for mobile handsets, Android. That means that anyone who wants are free to program applications, modify the OS and your smartphone isn’t restricted. And for me running mostly Ubuntu at home, of course the whole idea of using a free OS appeals to me. But since I have really good experience of Palms products over the years I prefered their Pre. Anyway, here is my first guide of what I have struggled with and found out these past 2 weeks.

For me, the most important aspects of a smartphone are:

In this post, I will tell you about importing contacts and calendars.

Importing contacts
I wanted to import contacts from several places. My old Nokia phone, my Palm Tungsten and my iPod Touch. I had some trouble, with all the contacts disappearing from the Hero a couple of times before I was finished. Here is my guide for succeeding.

The Hero contact application has 3 different types of contacts. Phone, Google and SIM. The contacts you can either sync with your Google-account or a PC with for example Microsoft Outlook. The problem is when you sync with for example Google, the phone doesn’t always keep the contacts you want it to keep. And the app leaves a lot of wanted improvements that hopefully will come in Android 2.0. Here is how I solved my contacts:

First of all, I decided to only use “Google-contacts”. Now everything works but the downside is that you cannot have given name and a surname for each contact. So for all my future contacts, I am careful to choose “Google” as the contact type when I add another one. For unfortunately, you don’t have the option to change the contact type afterwards.

So for a start, I went to the Contact application on the Hero, choosed Groups, pressed the “Menu”-button and then “Sync Groups”. There you can if you have synced it with your google account see all available groups. Uncheck “All contacts” because if you sync that group you will get all who you have ever sent or received a email from. I checked “My contacts” and then exported my old contacts from all different places and imported them to http://contacts.google.com. Because I’m impatient, I wanted to force a sync instantly afterwards so to do that, enter “Settings — Data synchronization — Google” and uncheck and check Contacts. It then takes a while but then you have all your contacts on your phone. To connect all contacts to facebook, enter the contacts app, “Updates and events” and the phone will automatically (if you have your facebook account all set up) link your friends. Really nice to get photos and birthdays in the contact list.

If you end up halfway with a weird contact list on the Phone but correct on Google Contacts, I recommend erasing all contacts on the phone and then perform another sync. But at all time, be sure to have backups on your contacts by exporting them from Google Contacts before you do something like this. To erase all contacts, enter “Settings – Applications — Manage Applications — Contacts Storage” and press “Clear data”.

Importing calendar
This was quite a hassle, not as “easy” as importing contacts. Like contacts my weapon of choice this time was Google and their Calendar solution. The trick was to get everything on the net nice and clean, erase everything on the phone and perform a full sync. The problem is that if you like me, didn’t use Google Calendar before, to import all events from the past 8 years without having Google Calendar crashing on you. My previous calendars I had on iPod Touch so I synced it with iTunes and Microsoft Outlook. From there, I exported them ics-format. The advantage with the ics-format is what every event in your calendar has a unique ID so if you import the same file to Google Calendar several times, you will not end up with lots of duplicates of your events, instead the events will correctly replace each other.

Then it was time for import. I had 5 calendars, ie. ics-files which I wanted to import. 4 of them where no problem since they where quite small. I created new calendars which I imported them to and everything went smoothly. But the last and biggest one turned out to be a problem. So to solve this, I had to split it up into 10 files. The easiest way to do this is to open it in a text editor, cut and paste and save each file in uft8. Each ics-file should start with all the information in the original file which you find before the events start (an event starts with “BEGIN:VEVENT and ends with “END:VEVENT”). For one of my files it looks like this:

BEGIN:VCALENDAR
VERSION:2.0
X-WR-CALNAME:TimeEdit
PRODID:-//Evolvera AB\, //TimeEdit//EN
X-WR-TIMEZONE:Europe/Stockholm
CALSCALE:GREGORIAN
METHOD:PUBLISH
BEGIN:VTIMEZONE
TZID:Europe/Stockholm
LAST-MODIFIED:20091108T134933Z
BEGIN:STANDARD
DTSTART:20091025T030000
TZOFFSETTO:+0100
TZOFFSETFROM:+0200
TZNAME:CET
END:STANDARD
BEGIN:DAYLIGHT
DTSTART:20100328T030000
TZOFFSETTO:+0200
TZOFFSETFROM:+0100
TZNAME:CEST
END:DAYLIGHT
END:VTIMEZONE

So just copy the text-block in your file that looks like this into a new file, cut a couple of events and end the file with “END:VCALENDAR”. If you still have problems with importing the file, try dividing them up into more files. I ended up dividing my biggest file into 10 smaller ones. Just be sure to always save the file as UTF8. And as a last piece of advice, Google has a limit for how many events you can import per day (about 3000) so if you are importing lots of events, you can have to wait until the next day before you can continue.

If you after the full sync where left with a broken calendar, then like with contacts, enter settings and remove everything and try again. And in the Calendar applications, press the “Menu”-button, “Calendars” and there you can choose which you want to show and sync. Maybe you like me have 1 or 2 dummy calendars there, these you don’t want to input events into by mistake because then by next sync you will probably lose them.

Summary
Now with these steps and the initial phone setup that starts when you launch the Hero the first time, we have all our events and contacts where they should be. For me, that’s the most important part of the setup.

In my next entry I will tell you about the more fun parts. All the cool stuff you can do when you have a handset with internet and GPS always available that runs linux.

Den här bloggen har verkligen sett bättre dagar. Och inte lär det bli speciellt mycket bättre framöver. Ett lite större inlägg med mina tips och erfarenheter av HTC Hero kommer upp i helgen men sen kommer den här bloggen attt uppdateras sparsamt. Hur det nu kan bli mer sparsamt än vad det har varit hittills är väl dock svårt att slå.

Men jag har glädjande nyheter! Något som till skillnad från den här bloggen börjar ta fart är förberedelserna inför det stundande bröllopet. Fixade igår en hemsida/blogg där jag & Linnea kommer att lägga upp all viktig information, löpande skriva inlägg om hur förberedelserna går och mycket annat roligt. Adressen? www.kekkon.se såklart.

I övrigt så har jag dumpat det gamla galleriet för att helt gå över till att använda mig av flickr. Köpt mig ett Pro-account vilket gör att man bl.a. kan ladda upp obegränsat antal foton. Skönt för mig som tog över 15 000 foton under årets Nolle-P (har dock rensat ner till ca. 10%). Ni hittar galleriet här.