En hyllning till Akihabara del 1/x, (x>1 && x

Nu ska jag börja med en serie där jag berättar för er alla om det absolut bästa med Tokyo. Från mitt första besök till Japan 2007 har jag fullkomligt älskat detta distrikt vilket sedan länge har varit ett Mecka för alla intresserade av teknik. Med jämna mellanrum tar jag Sobu Line från Inage, byter i Kinshichou och spenderar åtskilliga timmar här.


Akihabara började som en plats där intresserade av radioteknik möttes, köpte transistorer, kablar och andra delar. Detta märks fortfarande då dessa småaffärer finns kvar på bakgatorna, små affärer tätt ihoppackade där kablar säljs i metervara och lådor står uppradade fulla transistor, lysdioder och annat som gör livet värt att leva. Men numera är detta något som de flesta turister inte märker av när de beger sig hit utan istället hamnar man ganska direkt på huvudgatan, en stor bilväg med höghus på vardera sida och åtskilliga gränder bakom.

När ni går ut och börjar traska längs med huvudgatan kommer ni säkerligen uppleva en “Wow, jag är i Japan!”-känsla (likt den man känner på övergångstället i Shibuya). Du kan inte gå 30 m längs denna gata utan att stöta på åtminstonde 2 personer från ett maidcafé som glatt ger dig en servett, tilltalar dig mästare och frågar om du måntro inte kan titta förbi deras ödmjuka café. Här trängs 6-10 våningar höga teknikaffärer med snabbmatsrestauranger, arkadhallar och mangaåterförsäljare. Allt detta lockar turister från stora delar av Asien vilket gör att det är långt ifrån ovanligt att se grupper med indier shoppa teknik och flertalet affärer har dessutom indisktalande personal. Självklart finns även personal som talar engelska men själv brukar jag roa mig med att oavsett vilket språk de tilltalar mig med svara på japanska.


Om du är som jag och gillar att besöka elgiganten, clas ohlson m.fl. samt älskar Dustin Home, Ebay och Komplett.se så finner du allt detta och en himla massa mer i Akihabara. Det är lite som att vara på Internet, fast du kan traska runt och titta på alla grejer innan du handlar. Just butiker som säljer dessa saker, allt från hemelektronik så som riskokare, massagestolar och elektroniska toasitsar till datorer, kameror och mobiltelefoner hittar du överallt. Flertalet säljer momsfritt till dig som är turist (du sparar hela 5%, herregud!) men det absolut häftigaste stället är utan tvekan Yodobashi Akiba. Detta är en del av kedjan Yodobashi Camera vars största konkurrent är Bic Camera, två kedjor som säljer nästan exakt samma saker. Men just denna butik är med största sannolikhet den största i Japan av sitt slag, med 8 våningar teknik, hushåll och hobbyprodukter där varje våning i storlek motsvarar 3-4 normalstora elgiganten (fantastiskt bra uppskattat av mig) blir man lätt fast här ett tag. Stor favorit är kameraavdelningen där du hittar fler sorters linsskydd, objektiv och andra tillbehör än vad 1€ är värd enligt SD.

Om inte teknikaffärerna med sina datorer, riskokare, komradioapparater, robotar och PA-system tilltalar dig så kanske du gillar kortspel? Magic the Gathering, det största samlarkortspelet i Sverige är ganska litet här, men du kan ändå hitta affärer vars väggar är klädda med singelkort du kan köpa, på japanska eller engelska. Men det som verkligen är stort här är Yuh-Gih-Oh, en animeserie som slagit rejält som samlarkortspel. På mitt lokala köpcentrum i Inage brukar jag se japaner sittandes och lira detta spel i food courten, utanför gymmet och på andra platser. Det är inte lika vanligt som att se Nintendo DS/Playstation Portable-spelande japaner men det är i alla fall märkbart, om man har ögonen öppna får sådant.

Fortsättning följer (nästa gång blir det Don Quijote, anime, manga, tv-spel och mycket annat)…

Sista tentan över, nu lov!

Skrev precis idag den sista av mina 4 tentor denna tenta-period och just nu är jag så fantastiskt glad! Detta var den tenta jag var mest orolig över av alla, den handlade om VHDL och programmering samt simulering av digitala kretsar, men för en gångs skull var turen med mig här i Japanland och tentan var inte jättesvår. Detta gjorde mig oerhört lättad när jag redan hamnar efter alla de japanska studenterna på grund av språket med alla dess kanji-tecken. Så, trots att mitt hopp varit som bortblåst den senaste veckan så finns det en chans att jag klarade tentan trots allt ^__^ Ska inte hoppas på för mycket men min studiesituation känns genast lite bättre.

Nu väntar 2 månader av lov, vilket först innebär lite festande i Tokyo innan det bär av norrut i Japan till Sendai en stund & lite annat turistande. Linnea anländer sen den 2 mars och tillsammans drar vi sedan 3 veckor till Filippinerna för att dyka, sola och bada. En andra smekmånad för oss, längtar så oerhört mycket. Utöver det kommer jag denna semester antagligen att tillbringa mycket med att jobba med NärCon + att plugga min distansutbildning i PHP/MySQL. Jag ska försöka att få den tillgodoräknad inom programmet men oavsett om det går eller ej så är det en fantastiskt intressant & nyttig kurs.

Sist, ett foto på dagens japan som jag såg på vägen hem från skolan vilket höjde dagen ytterligare ett snäpp ^__^ Jag har då aldrig sett en så pimpad cykel förut.

Ett blogginlägg.

Har många uppslag till vad det här inlägget skulle kunna handla om. Mitt kommande tenta-p, svårigheten att hitta studieplats på campus, min fascination för risdeg med bönpasta eller varför man inte bara ska leva på ägg, pasta & kryddor. Men istället så ska vi prata om…ja ni, det vet jag faktiskt inte, kände bara att det var dags för ett inlägg. Om jag lämnar den här bloggen orörd kommer ni att sluta läsa, allt eftersom kommer ingen längre veta vad jag pysslar med här i Japan och mitt bekräftelsebehov kommer vara långt ifrån uppfyllt om dagarna. Och det vill vi absolut inte se hända, eller hur?

Det har varit en väldigt märklig vecka sedan förra inlägget, skrev av mig om vad som hände på Facebook förra lördagen så ni som är vänner med mig där får gärna läsa det. Utöver det så har det vanliga livet trängts sig på, Hedberg har åkt hem till Sverige, jag har försökt att uppbringa kraft till att plugga men det har inte gått så bra. Emellanåt har jag hittat små projekt jag kan lägga min tid och energi på, brunnit för dem i några timmar för att sedan fortsätta med mitt stillasittande liv här i mitt 10 kvadratmeter stora rum. Har utvecklat mycket märkliga sovvanor, har behövt allt fler timmar men förskjutit det hela så att jag går och lägger mig i princip kl.03 varje dag. Antar att allting är en del av det overkliga sorgearbetet, men har egentligen ingen som helst aning. Hoppas bara att tenta-p kommer att gå tillräckligt bra så att jag åker hem med tillräckligt med poäng för att ta internationell examen.

Det sistnämnda är faktiskt ett intressant uppslag. Jag håller just nu på att fajtas med LiU om de kurser jag läser. I höstas fick jag dem alla godkända, det vill säga att samtliga skulle generera högskolepoäng för min utbildning. När jag nu legat på min utbildningsansvarige lite extra inför nästa termin angående exakt vilka kurser de kommer att ersätta så visar de sig att 2 av kurserna jag läser anser denne person inte ska generera några högskolepoäng till min civilingenjörsutbildning. Det vill säga, genom att meddela detta nu och inte för 3-4 månader sedan så äventyras hela min internationella examen vilket inte känns riktigt ok. Men jag kämpar på och tror att detta ska lösa sig, känner att jag har både bevisbördan samt argumenten på min sida men återkommer om det hela.

Sist kan jag berätta att otroligt många fler foton från mina äventyr här nu ligger uppe på nätet. Ni hittar dem som vanligt här och där kan ni hitta godbitar som följande foto:

Tills nästa gång mina vänner!

Kaffe i solens land

Något jag har tampats & experimenterat med ända sedan jag satte foten i detta land är kaffe. Beroende på vart man kommer från här i världen så har man som kaffedrickare olika önskemål & krav vilka kan vara olika svåra att uppfylla. Mina preferenser är kaffe med mjölk, inga konstigheter. Men detta är inte så lätt som man kan tro i ninjaland och dessutom som fattig student, här följer mina erfarenheter av att försöka anskaffa denna dryck. Varning för ganska ointressant blogginlägg ^_~

Jidouhanbaiki-kaffe (Automatisk försäljningsmaskin-kaffe)

Det första du stöter på när du anländer till Japan & letar kaffe är garanterat alla varianter som finns i varuautomater. Dessa maskiner finns överallt i landet, på gatorna, tågstationsperrongerna och utanför ditt hus. De är billiga och öppna dygnet runt, ifall du någonsin känner ett behov av cola, fanta, té, majssoppa eller kaffe så kan du alltid få tag i det. Till skillnad från Sverige kan du även få din flaska/burk med kaffe/té/majssoppa varm. Problemet är att det finns i princip två varianter av kaffe i dessa maskiner, trots att utbudet består av minst 100 olika märken & sorter. Det första går under många namn men är alltid blaskigt kaffe + mjölk + alldeles för mycket socker. Det andra, som brukar heta “Black” eller “Espresso” innebär, som det låter, svart kaffe av olika styrka/blaskighet. Emellanåt kan det sistnämnda även innehålla socker men det hör inte till vanligheterna. Det vill säga, kaffe med mjölk finns inte här utan sökandet går vidare.

Automatkaffe

Förväxla inte detta kaffe med ovanstående utan likt svenska kaffeautomater så rör sig detta om något du får i en pappers eller plastmugg och kan välja lite olika varianter på. I Okazaki hade vi en sådan maskin på första våningen av vår skolbyggnad där jag prövade alla möjliga inställningar. Dra ner sockernivån till botten, mjöknivån till topp och variera kaffestyrkan på diverse sätt. Det fanns även en knapp för att inte få is i kaffet (ja, i Japan är det vanligare med iskaffe än varmt) men jag lyckades aldrig påverka den inställningen. Dessvärre likt det svenska automatkaffet är detta inte någon behaglig upplevelse, blaskigt bränt kaffe & mjölken är givetvis inte mjölk utan någon form av coffee-cream som håller i 1000 år. Lite högre krav på mitt kaffe har jag än så, sökandet går vidare.

Starbucks

Även i Japan finns denna kedja som är hype:ad ordentligt. Här kan du beställa precis vad du vill ha men betalar därefter. 40 kr för en latte kontra 30 kr för en vanlig kopp kaffe är standardpris. Helt klart godare än samtliga ovanstående men av någon anledning har det en eftersmak av att de har bränt kaffet. Verkligen inte alls i samma klass som min absolut favorit hemma i Sverige, Espresso House. Men jag kan inte betala 80 kr/dag för kaffe som fattig student, sökandet går vidare.

PET-kaffe

Förutom kaffe i varuautomater finns det även så klart på din lokala matvarubutik eller convenience-store. Här finns det även flaskor i storlekarna 1-1,5l i prisnivåerna 10-30 kr/flaskan. Endast kallt kaffe finns i dessa storlekar men i samma varianter som det övriga burk/flask-kaffet. När du ändå är på en matvarubutik kan du alltid köpa din egna mjölk och blanda själv med det svarta vanliga kaffet och värma på hemma i köket. Resultatet, beroende på prisnivå av kaffet och mjölken, helt ok och det billigaste alternativet hittills. Men fortfarande inte i närheten av ditt egna bryggkaffe hemma i Sverige eller studentcafé Baljans pris, 3 kr koppen (stor kopp, dock inte speciellt gott kaffe ^^;;), och ganska omständigt.

Instant kaffe

Även i Japan finns Nescafé och till skillnad från Sverige i alla möjliga varianter och prisnivåer. Du får vad du betalar för och emellanåt kan det vara riktigt bra, men inte riktigt samma sak som vanligt filterkaffe. Kan vara jag som har en inneboende skepsis till pulverkaffe, har därför inte testat så många varianter.

Mr. Donut

En kedja som serverar munkar, kaffe med mera. Hit går jag ofta då du för 20-25 kr får dricka hur mycket kaffe du vill som smakar bättre än Starbucks (dock ingen latte utan vanligt bryggkaffe eller café au lait), munkarna kostar 10 kr/st och du får sitta så länge du vill. Just nu samlar jag där poäng för att få min alldeles egna Mr. Donut-servis, den får nog dock inte följa med hem till Sverige ^^

Dorippu-kôhii

Sist men inte minst, vanligt filter- bryggkaffe. Det finns kaffebryggare att köpa i Japan, de är dock inte så vanliga och ganska dyra. Men istället kan du i valfri 100-yensbutik hitta filterhållare i plast vilken du placerar ovanpå muggen, stoppar i pappersfilter & kaffepulver för att sedan hälla i varmvatten själv. Det malda kaffet kan du köpa på mer välsorterade matvarubutiker, IKEA eller Starbucks och resultatet blir riktigt bra. Lite omständigare än en vanlig kaffebryggare men helt klart värt det, vissa kaffeexperter påstår att detta är det enda rätta sättet att göra kaffe. Fyller upp min termos på så sätt med kaffe & mjölk och plockar med till campus dagligen. Problemet är bara när det kaffet tar slut, men även på detta problem har jag hittat en lösning. Det finns nämligen i Japan engångs-filterkaffe, vilket består av en liten pappställning med filter & kaffepulver vilken du placerar ovanpå din mugg, häller i vatten och sedan slänger bort. Blir riktigt gott och kostar ca. 2 kr/st, till det plockar jag med små förpackningar kaffemjölk och på så sätt kan jag överleva skoldagen.

Så där har ni det, er guide för hur man hittar kaffe i Japan. Utöver ovanstående så finns det även så kallade familjerestauranger med sin respektive “drink bar” som jag berättat om tidigare där man för 200-400 yen kan få dricka hur mycket kaffe, läsk & jos man vill. Deras kaffe faller under kategorin automatkaffe, men är något godare :)

Sist, en bonusvideo angående hur man gör en fantastisk kopp kaffe:

Rapport från ett regnigt Okazaki

Hej bloggen!

Nu är julen över och jag befinner mig i Okazaki där det är lite kyligare än vad jag, som erfaren Tokyobo, är van vid. Har hänt en del sedan sist men vi försöker hålla det kort så ni inte blir alltför utråkade.

Efter att jag blivit tv-kändis (videon har nu nästan 800 views och var det hetaste på FB ett tag, yippie…!) så var det dan före dopparedan. Då passade jag på att göra det jag gör bäst, åka till Akihabara för att frossa bland nördprylar och köpa mig en ny dator. Med ny menar jag 7 år gammal och som backup till min MacBook vilken jag nu lämnat in på lagning, måste alltid ha en dator om man har datorteknik som huvudämne ;) Sedan med dator, julmat och packning bar det av hem till Ylva för att droppa av allting och sedan i sann julanda gå till en brittisk pub med nomihoudai (drick hur mkt du vill). Det var vi, Patrik som också pluggar vid LiU och ett gäng för mig okända japaner. Trevligt men inte så mycket till jul över det hela :)

Dagen därpå var det äntligen dags! Jag och Ylva hade bägge laddat upp med julmat, dryck, Karl Bertil Jonsson & Kalle Ankas julafton så vi firade på rejält. Risgrynsgröt till frukost och sedan detta dignande julbord:

Så trots alla konstigheter här i Japan blev det ganska mycket julstämning trots allt. Men sedan kom nästa märkliga händelse, kl.17 var det dags för mig att jobba som jultomte. Något jag tackat ja till 3 veckor innan och hade ingen aning om vad som skulle ske. Åkte till andra sidan Tokyo för att, trodde jag, stå på ett varuhus och dela ut presenter till barn. Detta visade sig vara helt fel, hembesök till en japansk familj stod på schemat. Men först skulle mamman som anställt mig skoja lite med sina vänner så hon slängde in mig i deras frisörsalong där jag delade ut presenter och hoade på japanska. Hembesöket sedan var väldigt lustigt, 2 flickor vilka knappt vågade svara på om de var snälla barn så de kunde få sina sparkcyklar av mig. Otrolig rolig upplevelse och familjen blev jätteglada att ha mig där. Så här vacker var jag:

Efter allt julstohej så var det då dags att åka till, till min galna värdfamilj i Okazaki. Dagen efter att jag anlänt bar det iväg för oss alla till stort lyxigt badhus, som Hasseludden i Sverige, med varma källor, fint rum och en otroligt lyxig sashimi-middag där vi t.ex. fick in en levande mussla vilken vi tillagade direkt vid bordet. Vi spelade en japansk variant av Black Jack allihopa, drack en massa samt sjöng karaoke. Där gjorde jag en fantastisk insats på japanska låtar som “Linda Linda” och “Ue wo Muite” utan att någon höjde ögonbrynen, men när Papa-san bad mig sjunga Abba och jag försökte mig på “Dancing Queen” så skrattade Mama-san så hon grät. Samtidigt viftade Papa-san med armarna för att få mig att sluta och dagen därpå berättade de noga för mig hur dålig var jag. De förklarade det med att det är inget konstigt, alla svenskar är dåliga på att sjunga, ni har ju inte sånglektioner i lågstadiet alls som vi har i Japan. Försökte förklara att man kan väl sjunga ändå fast man inte är så bra men det gick inte hem ;)

Nu framöver så är planen att fira nyår här för att sedan återvända till Tokyo. Där väntar Lotten, Peter, Ylva, Goth & eventuellt Magnus för galet festande en kväll tillsammans och strax därefter kommer min vän Erik Hedberg förbi och hänger mig mig 1-2 veckor. Kommer bli några bra veckor här framöver :)

Skriva datortenta i Japan

Om man följer mina tips i förra inlägget så kanske man känner sig förbered och engagerad när det väl är dags att skriva tenta. Det var vad jag gjorde idag när jag begav mig iväg till campus. Föga anade jag vad som väntade…

För första gången någonsin var alla, inklusive läraren, på plats ett bra tag innan lektionen/tentan började. Jag fick mitt papper och sedan var det bara att sätta fart. Eftersom jag hade pratat med kursexaminatorn i förväg om mina japanskakunskaper fick jag använda mig av min “Denshi Jisho” (elektrisk ordbok) under tentan för att slå upp alla termer jag inte kunde. Men, detta hjälpte föga, efter 40 minuters försök till att förstå den 90 minuter långa tentans japanska gav jag upp och åkte helt sonika hem. Hade översatt 2 av ca. 12 st stycken utan att ha blivit så mycket klokare för det. Tydligen så är det ganska hög nivå på japanskan för en tenta om operativsystemsteori på universitetsnivå trots allt, vem hade kunnat ana det.

Här kan ni se tentan jag skrev, se hur mycket ni förstår, själv ska jag ut med brorsan och dricka öl för att dränka sorgerna :)

Adventskalendrar

Emellanåt kan det bli jobbigt att leva i Japanland. Kulturkrockarna är många & påfrestande och när jag läser om de olika stadierna vid anpassning till ett samhälle känner jag så igen mig. Det börjar med att man är i nirvana där allt med värdlandet är fantastiskt. Sen blir det totalt omvänt, man börjar höja upp sitt egna land till skyarna och skylla allt som är fel i ens liv & lite till på Japan och dess befolkning. Till sist så vänjer man sig grad för grad vilket kan väldigt olika lång tid beroende på hur man är som person och om man har sin fru med sig eller inte.

Men det är då saker som det jag tänker berätta om nu verkligen kan lysa upp ens tillvaro. Med Olle som kom i söndags hade Linnea skickat med en adventskalender till mig. Då jag är en rejäl sucker för överraskningar, presenter & mysterier så är det i form av 24 st paket av olika form.


Första paketet bjöd på en fantastisk överraskning, lussekatter! När jag är hemma i Sverige bakar jag varje år oerhört många och äter dem dagligen November-Januari vilket jag så klart saknar.

I varje paket så följer det med en pusselbit som i slutändan blir ett glöggrecept.

Varje dag är det olika små saker, som t.ex. kylskåpsmagneter med katter och fina ord på ^^

Som om inte detta skulle vara nog så fick jag igår ett paket från mina föräldrar. I det låg en julklapp, en mjölkchoklad från Marabou samt årets SVT-julkalender.

Jag har en fantastisk fru & familj <3

Magic – Worlds 2010 – Chiba Japan – Dag 1

På grund av tenta-p & besök av både brorsan och Olle blir det lite korta blogginlägg, här nu med foton från dagens smygöppning av VM i Magic 2010. Imorgon öppnar eventet på riktigt, men då blir det plugga operativsystemsteori för mig hela dagen, wohoo! Introducerade för övrigt brorsan idag till Kappa Sushi, resulterade i frosseri med 20 bitar var. Omnomnom.






Akihabarabarabara!

Idag drog jag med brorsan till nördarnas paradis på jorden, Akihabara. Som en helomvändning från gårdagens mjuklandning i Japan med IKEA-besök tänkte jag chocka honom rejält med allt vad japansk populärkultur innebär. Gigantiska teknik-, anime- och mangaaffärer i ett distrikt som aldrig verkar ta slut med japanska tjejer klädda i “maiddräkt” som bjöd in till diverse caféer & klubbar kring varje gathörn.
Dvs typ såhär, när Lendai var här passade vi på att gå på ett Maid-café, en annorlunda upplevelse.

Vi drog till tv-spelsbutiker & arkadhallar, där jag efter ett tag hittade följande berömda spel. Döda zombies genom att skriva ord med tangentbordet(!).


Utöver det så köpte jag en fantastisk sparbössa, efter att Ullis visat att han hade skaffat en så kände jag att även jag var tvungen att ha en. Så nu har jag ett fint ställe att göra mig av med alla &%#€”% mynt man får i det här landet.

Sist, eftersom det är VM i Magic nästa vecka drog vi till några MTG-butiker. Där hittade jag följande plastfickor vilka jag då direkt köpte upp alla de hade (4×50 st). Om någon av er är som jag, retro- & kortspelsnörd så säljer jag 2 x 50 st av dessa till högstbjudande :)
<