Programmeringstentor på japanska

Idag skrev jag min 2 & 3:e av 4 tentor detta japanska tenta-p, denna gång i programmeringsspråket C. Att skriva sådana tentor här skiljer sig en del mot i Sverige, i alla fall jämfört med vad jag är van vid. När vi skrev tenta i ADA vid LiU så handlade den om att du fick en uppgift du skulle lösa, koda, kompilera på din linuxburk och sedan skicka in till examinatorerna som satt i ett rum bredvid och granskade alla studenters källkod. Andra studenter som jag pratat med i Sverige (t.ex. vid Chalmers) tenterar på i stort sätt samma vis men kodar istället papper och lämnar in, varför de inte har chansen att testkompilera sitt program innan de lämnar in.

I Japan däremot har jag på samtliga tentor i C samt i Prolog blivit serverad ett papper med kod för att sedan berätta vad programmet gör. Låter lite lättare kan det tyckas? Jag tycker de i regel är likvärdiga men gillar mer att lösa problemet själv än att analysera någon annans kod. Problemet blir bara när programmet de slänger på en nästlar in sig i långa långa rekursioner. Det blir att sitta och skriva A4 efter A4 där man trädsöker det hela tills man kommer fram till exakt vad slutresultatet blir, om man inte rekursionen följer ett klart mönster vilket man kan visualisera i förhand. Nu är jag dock en hejare på detta i och med all prolog-programmering som endast handlar om rekursion så det borde inte vara svårigheter. Om inte tentorna var på japanska så 50% av tiden går till översättning och skrivtiden bara är 90 min ^_~

Exempelvis var detta 1/8 uppgifter som var med på dagens tenta där man skulle rita ut i ett 32×32 stort rutnät hur slutresultatet blev:

#include

char s[32][32];

void sg(int x, int y, int size) {
if(size==1)
s[x] [y] = '*';
else {
sg(x,y,size/2);
sg(x,y+size/2,size/2);
sg(x+size/2,y+size/2,size/2);
}
}

int main(void) {
int i, j;

for(i=0;i<32;i++)
for(j=0;j<32;j++)
s[i][j] = ' ';

sg(0,0,32);
}

Annars gick tentan bra, hann med alla uppgifter (utom ovanstående) och har gjort så mycket inlämningsuppgifter med bra resultat i dessa kurser i C så om jag inte skulle klara av dem, då tar jag nästa flyg hem och ger upp =P

Mat med Japan-Jens

En märklig paradox med Japan är att det är otroligt mycket billigare att äta ute på restaurang här jämfört med Sverige (15-60 kr och du har en bra måltid) medan det samtidigt är dyrare att handla & laga mat själv enligt samma jämförelse. Jag tror att det kan ha att göra med att lägenheterna här är mindre –> kylskåp och frysar mindre –> japanerna veckohandlar inte utan handlar dagligen –> det finns inga rabatter för vanliga konsumenter gällande storpack utan det är samma styckpris oavsett om du köper ett 4-pack eller 20-pack. Att lyckas laga till en schysst måltid för 10 kr är inte alltid det lättaste och som utbytesstudent letar man efter alla sätt att spara pengar. Här är vad jag efter ett halvår lagar regelbundet med pris efteråt.

Carbonara a la utbytesstudent

  • Spagetti (4 kr)
  • Svartpeppar (0,25 kr)
  • Olivolja (0,5-1 kr)
  • Salt (0,25 kr)
  • 1-2 ägg (10 pack, 20 kr –> 2-4 kr)
  • Ev. pesto (Okänt pris, importerad från Sverige)
  • Ev. japanska märkliga groddar som tydligen är fiberrika. (2 kr/påsen)

Koka spagettin med lite olivolja, häll av vattnet, ha på 1-2 äggulor, salta, peppra, ha eventuellt på lite pesto, rör om, färdigt. Vill du göra måltiden nyttigare, ha i groddarna strax innan spagettin kokat färdigt.

Pris: 7-11,5 kr måltiden.

Karee raisu (カレーライス)

  • Ris (3 kr)
  • Färdig curryröra (6,5 kr)
  • Tabasco eller japansk grillkrydda (0,5 kr)
  • Ev. japanska groddar (2 kr)
  • Ev. billiga kycklingbitar (5 kr)

Börja i god tid genom att ställa in din långsamma billiga riskokare (1 h innan måltiden). När riset är klart, koka upp lite vatten i en kastrull då du inte äger någon mikrovågsugn. Lägg i currypåsen, låt den värmas i några minuter, lyft upp den med ett par ätpinnar och töm innehållet på din skål med ris. För ökad styrka, tillsätt tabasco eller japansk grillkrydda. Vill du ha mer protein eller fibrer, tillsätt kyckling eller konstiga japanska groddar.

Pris: 9,5-17 kr måltiden.

Japan-Jens märkliga röra

  • Ris (3 kr)
  • Japanska groddar (2 kr)
  • En bit vitkål (2 kr)
  • Billig kyckling (5 kr)
  • Lite godtycklig olja (0,5 kr)
  • Soja & godtyckliga japanska såser (1 kr)

Likt ovan, koka riset i din fantastiskt skabbiga riskokare. Hacka kyckling och vitkål och börja steka kycklingen. Efter en stund ha i vitkålen & groddarna samt massa olika sorters sås och kryddor. Ät och var lycklig.

Pris: 13,5 kr måltiden.

Yakisoba a la så billigt det kan bli

  • Färdig koppnudel-yakisoba (7 kr)
  • Godtyckliga japanska såser & kryddor (0,5 kr)

Öppna din yakisoba-förpackning och ta ut sås- & kryddförpackningarna. Häll på kokande vatten, låt stå 3 minuter innan du häller av det hela. Tillsätt sen de medföljande kryddpåsarna samt om du önskar extra kryddor & såser.

Pris: 7-7,5 kr måltiden.

Svenska pannkakor som japanerna kallar creps

  • 8 dl mjölk, antingen märklig lättmjölk (7 kr) eller fet god mjölk (14 kr)
  • 4 dl vetemjöl (4 kr)
  • 2 ägg (4 kr)
  • Lite salt & socker (0,5 kr)
  • Smör att steka i (1 kr)
  • Sylt (jordgubb, blåbär eller vad som) (3 kr)

Blanda mjöl, mjölk, salt & socker under omrörning till en slät smet. Tillsätt 2 ägg och häll över det hela till en tillbringare. Från tillbringaren häller du över smeten i en 1,5 liter stor PET-flaska som du sedan skakar lite extra för nöjes skull. Värm sedan en stekpanna, ha i lite smör och börja steka pannkakorna tunt och fint. När du är mätt, ställ in PET-flaskan i kylen och plocka fram den när du är hungrig nästa gång. Smeten räcker till 2-3 måltider.

Pris: 6,5-13,25 kr måltiden.

Skriva datortenta i Japan

Om man följer mina tips i förra inlägget så kanske man känner sig förbered och engagerad när det väl är dags att skriva tenta. Det var vad jag gjorde idag när jag begav mig iväg till campus. Föga anade jag vad som väntade…

För första gången någonsin var alla, inklusive läraren, på plats ett bra tag innan lektionen/tentan började. Jag fick mitt papper och sedan var det bara att sätta fart. Eftersom jag hade pratat med kursexaminatorn i förväg om mina japanskakunskaper fick jag använda mig av min “Denshi Jisho” (elektrisk ordbok) under tentan för att slå upp alla termer jag inte kunde. Men, detta hjälpte föga, efter 40 minuters försök till att förstå den 90 minuter långa tentans japanska gav jag upp och åkte helt sonika hem. Hade översatt 2 av ca. 12 st stycken utan att ha blivit så mycket klokare för det. Tydligen så är det ganska hög nivå på japanskan för en tenta om operativsystemsteori på universitetsnivå trots allt, vem hade kunnat ana det.

Här kan ni se tentan jag skrev, se hur mycket ni förstår, själv ska jag ut med brorsan och dricka öl för att dränka sorgerna :)

Plugga data i Japan

Då att läsa teoretiska universitetskurser på japanska inte är något som egentligen bör/kan göras med de språkkunskaper man har efter ett japanskt basår så följer här min steg för steg-guide till lyckade studier.

  • Anmäl dig till en kurs.
  • Sitt på föreläsningarna, försök hitta nyckelord, skriv ner dem.
  • Sammanställ dessa nyckelord med eventuella du kan hitta i powerpointpresentationer.
  • Läs Wikipedia-artiklar.
  • Fråga föreläsaren om du kan få svara på engelska på tentan.
  • Gå på tentan och hoppas på det bästa.

Själv ska jag nu iväg till min tenta i operativsystemsteori (ni kan se hur mina powerpoints i kursen ser ut här.). Känns lite sådär att inte ha någon aning om vad som kan komma, wish me luck. ^_^

Söka stipendier?

Kom på att jag inte berättat hur jag gick tillväga när jag letade efter stipendier innan min resa, med liten varning för att detta kan låta som ren och skär reklam. Beställde listor på stipendiefonder från två företag, stipendier.se och Global Grant. Finns mycket att säga men kort och gott kan jag summera det till, listan jag fick från stipendier.se kom dagen därpå beställningen men var värdelös. Gjord på automatiserad väg där de bara plockat enstaka ord från mina beskrivningar & använt dessa som sökord, slutresultatet blev att jag inte ens var berättigad att söka 90% av stipendierna på listan jag fick tillbaka. Global Grant däremot tog lite tid på sig (jag hade valt alternativet skräddarsydd lista, gör det du med för jag tror verkligen det är värt det) men slutresultatet var över förväntan. Totala motsatsen, de hade verkligen satt sig in i mina beskrivningar och plockat ut en riktigt bra lista där jag direkt kunde söka majoriteten av de listade stipendierna. Fick dessutom en massa tips om hur jag borde gå tillväga för att genomföra min stipendieansökan.

Jag la ner ganska mycket tid på mina ansökningar med allt från att göra ansökningarna personliga för respektive fond i både text & design till att bygga upp en riktigt bra grundmall med budget, rekommendationsbrev & hela paketet. Sökte i slutändan 11 stipendier, dessvärre visade det sig att mina ideella meriter, egenföretagarbiten etc. vägde väldigt lågt i jämförelse med rena skära universitetsbetyg så samtliga av mina ansökningar blev avslagna. Men på riktigt så är jag inte bitter :) Känns bra nu såhär ett tag efteråt att verkligen ha gett allt för att försöka ansöka istället för att varit ovisst vetande om förmögenheter som kanske uteblivit.

Edit: Idag (1/11-2010) fick jag en mystisk inbetalning på mitt bankkonto, det har visat sig att min sista, den 11:e stipendieansökan blev godtagen! Så genast i och med det så blev verkligen värt att jag la ner den tiden jag gjorde på mina stipendieansökningar.

Det ska inte vara lätt – Kurser vid Chiba


Nu har jag kämpat ett bra tag med att försöka hitta, anmäla mig till och sedan närvara på kurser här på Chiba Universitet och idag hade jag då mina första föreläsningar.

Föreläsning 1 – Marknadsföring II
På hemsidan stod det inget om var lektionen skulle vara, det internationella kontoret vid Chiba kunde inte heller svara men som tur kunde jag fråga en student vid “Faculty of Law and Economics” om vägen och hittade till slut rätt. Föreläsningen kändes riktigt vettig, synd bara att jag förstod ca. 70% av allting. Med 70% menar jag inte av meningarna utan av orden, vilket gjorde att jag förstod kanske 10-20% av föreläsningsinnehållet. Fick i alla fall efter lite samtal med föreläsaren efter lektionen på min bästa Keigo reda på hur jag drar med Powerpoint-slides:en så jag kan översätta dem inför varje föreläsning.

Föreläsning 2 – Exercices for computer software II
Här visste jag i alla fall vilken sal jag skulle vara i men inte byggnad. Att hitta den visade sig dock ännu svårare än den tidigare, efter lite hjälp från en vänlig professor hittade jag rätt, 40 min sen till föreläsningen. Direkt när jag kom in gick föreläsaren fram till mig och började utfråga mig om mina datorkunskaper inför hela klassen. Det visade sig att förkunskapskravet till kursen var att man kan Scheme, en dialekt av programmeringsspråket Lisp som används främst i undervisningssyfte. Nu förstod jag dock mer av vad föreläsningen handlade om, däremot kände jag mig fortfarande som ett fån. Denna kurs blir jag nog tvungen att skippa helt, föreläsaren rådde mig till och med till det efter föreläsningen.

Föreläsning 3 – Operating Systems
En kurs rörande uppbyggnaden av ett operativssystem från grunden. I detta fall visste jag precis vart kursen skulle hållas så jag begav mig med hopp och framtidstro iväg. På klassrumsdörren stod att här skulle kursen hållas så nu hade jag hittat rätt. Men av någon anledning dök inte föreläsaren eller en enda student upp så det blev även detta ett totalt misslyckande.

Helst av allt skulle jag vilja läsa så mycket programmering som möjligt men det har jag inte lyckats hitta så många vettiga kurser inom. Det största problemet är nog att man som utbytesstudent kommer hit till hösten, medan japanernas studieår alltid börjar på hösten vilket gör att alla bas-/nivå-1-kurser går på våren medan fortsättningskurserna går på hösten. Vi blir helt enkelt tvungna att läsa baklänges och många gånger.

För er som är intresserade så kan ni här hitta ett Google Dokument där på blad 1 kurser jag har hittat vid Chiba är listade & på blad 2 kurser vid LiU som rör mitt program.

Japansk byråkrati, en skräckhistoria i 5 delar.

När jag drog hit till Japan så visste jag ännu inte mycket om min intagning till Chiba Universitet. Alla papper brukar komma i mitten på augusti (vilket de även gjorde) medan jag skulle resa redan den 2 augusti. Detta medförde att jag åkte in på ett 90-dagars turistvisum istället för ett studentvisum. För att garanterat få ett turistvisum tror jag att man behöver ha en bokad hemresa, vilket jag även hade för säkerhetsskull. Har däremot aldrig behövt visa några hemresebiljetter vid mina 3 resor hit. Det visum man får på flygplatsen ser ut i stil med det nedan, i form av ett frimärkesliknande litet papper som de sätter i passet.

Så planen var då att lite lätt och enkelt byta mitt turistvisum till ett studentvisum när jag anlände hit. Det hade gjorts förr och många LiU-studenter hade fått hjälp av skolan med handlingsförfarandet. Men inte jag inte och det visade sig vara långt mycket jobbigare än vad jag hoppats på. Jag fick rådet av min värdfamilj att ta i tur med det hela när jag anlände till Chiba för om jag gjorde det i Okazaki så skulle jag i och med flytten behöva genomgå några av samma procedurer en gång till.

Väl i Chiba, efter att ha blivit lite snällt utskälld av universitetspersonalen så bad de mig åka till immigrationskontoret. En cykeltur på 30 min tog mig en fredagmorgon där jag sedan snällt frågade efter att få byta mitt visum. Fick en kölapp & 5 blanketter fyllda med kanji och frågor i stil med “Hur många brott har du hittills begått i Japan?”. När jag väntat i 40 min och personalen går iväg på lunch så inser jag att det inte kommer att bli min tur på de ytterligare 5 timmarna kontoret har öppet. Under tiden har jag så klart förstått ytterst lite av blanketterna så jag beger mig skamset hem.

Nu börjar jag bli ganska orolig, det är redan en bit in i oktober, mitt turistvisum går ut den 1 november och personalen på skolan sa att visumansökanförfarandet brukar i regel ta drygt en månad. Stannar man för länge i Japan utan att meddela det blir man deporterad och får inte komma tillbaka till landet på 5 år. Förvarnar man om sin situation men överskriver visumgränsen så blir man deporterad men har då lyxen att bara bli bannlyst från Japan i 1 år.

Jag frågar runt lite på skolan om mina nya blanketter, visar sig att 2 av dessa ska min fakultet fylla i, stämpla och skriva på. Tar mig till deras kontor och får det fixat samtidigt som jag ställer några frågor. På blanketten måste jag nämligen fylla i mitt “Alien Registration Card Number” men för att få en sådan id-handling behöver man ett annat visum än turistvisum…ni ser mitt problem? Men självklart går detta att lösa med lite pengar, underskrifter och passfoto i flertalet kopior på stadskontoret.

Beger mig dit en dag senare tillsammans med Nakayama-san, en glad pensionär tidigare verksam inom pappersindustrin vilket gjort att han flertalet gånger åkt på affärsresa till Stockholm. Vi fixar ett temporärt “Alien Registration Card” åt mig i form av en blankett & jag får en stämpel i passet att visa upp. Jag tackar & bockar Nakayama-san och ger mig än en gång iväg till immigrationskontoret.

Med mitt temporära “Alien Registration Card”, mitt “Certificate of Eligibility” från skolan, mitt intagningsbevis, mina 5 ifyllda blanketter & mitt pass så får jag efter 2 timmars väntetid äntligen hjälp av personalen. Har tur och får en ung kille som handhar mitt ärende. Lämnar över allting och hoppas på det bästa, men än är det inte över! Nu ska det snällt betalas 400 kr för att få ett litet frimärke att sätta på ytterligare en blankett som ska fyllas i. Detta speciella frimärke köper man i postkontoret i närheten…som tur är behöll jag dock min plats i kön medan jag var iväg och köpte det hela.

Sen till slut så får jag dock mitt studentvisum! Ett litet frimärke i passet som berättar att jag numera får stanna i Japan till och med januari 2012. Jag hade kunnat slippa allt detta krångel på antingen två sätt:

  • Inte åkt in innan jag fått mina papper från skolan & framför allt mitt “Certificate of Eligibility”. Men då hade jag inte kunnat gå språkskola i 8 veckor innan Chiba.
  • Om jag bara åkt ToR till ett annat land, exempelvis Sydkorea, hade det inte varit några som helst problem att få mitt nya visum. Men är man kvar i landet, oj oj, då blir det krångligt.
  • Nu är allting (kring visum, kvar är id, sjukförsäkring, bank etc.) i alla fall löst. Hade jag haft någon japan som kunnat hjälpa mig hade allting gått förhoppningsvis otroligt mycket smidigare. Men ofta vet inte ens japanerna om hur de ska fylla i blanketterna, har hänt flertalet gånger när vi frågat universitetspersonal om diverse formulär vi fått från dem själva att de inte kunnat svara. Undrar hur de tror att vi som utbytesstudenter ska förstå oss på tillvägagångssätten då? Men summa sumarum, det var trots allt helt klart värt besväret med visumet eftersom språkskolan gjorde sådan stor nytta, men lite mörkrädd blir jag allt. Undrar hur svensk immigrationsbyråkrati är i jämförelse med denna?

    Sist så kan vi avsluta detta inlägg med något desto roligare:

    Japansk cykeletikett

    En typisk varm höstdag i Tokyo, Samuel på väg till universitetet.

    Här i Japan är det helt klart farligare att cykla & gå än i Sverige. Gatorna är smalare, trottoarerna saknas många gånger, cyklisterna signalerar inte när de ska svänga och trängs med bilarna om att ta sig fram. Men trots detta så får man så klart inte vara oförskämd när man är ute och cyklar. En typisk oförskämd sak är att plinga och på så sätt signalera att “Här är jag, jag ska fram!”. Därför görs detta aldrig och skulle du som utlänning plinga så reagerar ingen. Problemet är bara om du kommer framåt i hög fart och gångtrafikanter blockerar hela vägbanan framför dig. Detta har japanerna löst som så att alla cyklar har 1-2 handbromsar som gnisslar och låter riktigt hemskt när man använder dem. Så som cyklist i Japan bromsar man titt som tätt och signalerar då till alla att “här är jag” samtidigt som man inte signalerar detta utan bara bromsar. För att göra det på ett så direkt och framfusigt sätt som med en ringklocka vore ju helt absurt…

    Nyinflyttad och nybråkad! :)

    Först och främst vill jag be om ursäkt för min svenska då den verkar sakta men säkert bli sämre, så förbered er på ett år med blogginlägg på en stadig kurs mot tafflig japansvenska :)

    Nu så har jag min egna lägenhet här i Inage (Chiba) vilket känns riktigt bra! Lägenheten ligger i ett av 5 st mindre höghus där samtliga utbytesstudenter vid Chiba Universitet bor, 10-15 min cykeltur från campus. Var riktigt jobbigt att ta sig hit med alla väskor och när jag anlände fick jag sitta ner och fylla i X (där X>5) antal dokument & formulär samt bråka lite med japaner. Med bråka så menar jag för övrigt att sitta med händerna i knäet, säga ja (はい) hela tiden när de pratar och be om ursäkt en massa. Visade sig vara lite krångligare än vad jag hoppats på när det gäller att byta mitt turistvisum till ett studentvisum, vilket personalen här inte var alltför glada över. Att jag dessutom inte ville skaffa den försäkringen som skolan “erbjuder” (då den inte ens täcker lika mycket som den försäkring LiU redan gett oss utbytesstudenter gratis via Kammarkollegiet) så blev de lite upprörda. Så jag fick ge mig och snällt betala de 160 kr/månad som försäkringen kostar. Sist så fick jag bråka om att Linnea skulle få sova över här när hon hälsar på, först ville de tvinga henne att sova på hotell trots att vi är gifta(!) men jag snyftade lite om att det skulle bli så dyrt & att vi var nygifta så tillslut fick jag deras tillåtelse. Dock fick jag tillåtelsen i hemlighet då det egentligen är strängeligen förbjudet att ha folk sovandes över här så jag får inte berätta för någon om det hela (oops!). De skällde dock lite på mig över att jag dragit hit och “lämnat henne i sticket” hemma i Sverige. Lite klassiskt japanskt synsätt, det kan ju inte vara hon som valt att stanna hemma :)

    Har nu spenderat resten av dagen med att göra i ordning lägenheten och resultatet kan ni se om ni klickar på nedanstående bild. Köpte loss alla Helenas (en av dem som pluggade här 2009/2010) saker så har redan en välfylld lägenhet ^_^ Att den är på 12m^2 gör det till en utmaning att få plats med allting och leva ett drägligt liv men räknar med att allting allt eftersom kommer hitta sin naturliga plats.

    Sist, för er som är intresserade så är min adress från och med nu:

    Chiba University International House
    Room E-205, Samuel Anlér
    6-33-7 Konakadai
    Inage-ku, Chiba City
    〒 263-0043
    Japan

    Att boka flyg ToR Japan + Pannkakor med pinnar

    Idag lärde jag mig en dyr läxa gällande hur man bör boka sina resor ToR Japan gällande sitt utlandsår. Vi trodde alla att en hemresa behövdes för att få komma in i landet på turistvisum, det stämde med största sannolikhet ej då de aldrig kollade upp om vi hade några hemresor eller ej. I alla fall för att vara helt säker på att få allting skulle gå lätt och smidigt gällande mina resor så bokade jag en ToR via en resebyrå. Genom att göra på detta sätt kunde jag ha en hemresa inom de 3 månaderna som turistvisumet gäller och garanterat kunna boka om resan till mitt hemresedatum. Resan kostade mig därför 12 000 kr och till det skulle komma en ombokningsavgift á 1000 kr men nu var jag helt säker på att allt skulle gå bra.

    Idag var det då dags att boka om resan så jag ringde upp resebyrån. Ville boka en resa för att åka hem den 2 augusti, ett datum jag var osäker på om det skulle gå att lösa med alla mina tentor men jag kunde ju alltid boka om resan en gång till för att flytta fram datumet en vecka. Den 2 augusti 2011 är exakt ett år efter jag flög hit, men alla biljetter för den dagen var slutsålda, detsamma gällde 1 augusti. Jaja, men då tar vi den 3 augusti då tänkte jag men nej, det gick inte. Nu fick jag reda på att min biljett har 1 års giltighetstid efter avresedatumet, trots det höga priset. Det vill säga, med den biljetten kunde jag inte åka senare än 2 augusti 2011 och…nu till det extra roliga, alla flyg 29 juli – 2 augusti var helt fullbokade. Om jag är osäker om jag kan kunna åka hem den 2 augusti så är jag tvärsäker på att jag inte kan åka hem före augusti. Ni kan gissa hur glad jag blev på min resebyrå nu, sittandes här i Japan ringandes för att försöka lösa situationen.

    Det blev att ringa upp Austrian Air direkt och efter telefonköer och samtal i 30 min hittade jag i alla fall en dålig lösning. De hittade en hemresa om jag bokade om till en högre bokningsklass genom att lägga till 2000 kr, så kunde jag få åka hem den 1 augusti så nu är jag uppe i 14 000 kr. Men visar det sig att jag har tentor som jag måste ta efter det datumet och det inte finns någonting att göra åt det hela så har jag slängt bort 7000-9000 kr beroende på hur man ser på det hela.

    Mitt stora tips till er. Köp en enkelresa in och åk hem på en enkelresa. Om ni vill säkra och ha en utresa så finns det antingen billiga till Sydkorea att köpa eller båtbiljetter att boka vilka man betalar när man väl anländer till båten. För att hitta schyssta flyg, kolla in kayak.se, de har schyssta filterfunktioner av alla dess slag.

    Men två bra saker har i alla fall hänt idag. Hittade en awesome bil och lagade pannkakor åt min värdfamilj <3


    Den här bilen kommer aldrig fram dit den ska.


    Äta pannkakor med pinnar äger.

    Bra svar från Chiba

    Något jag har oroat mig över en del är vilka kurser jag ska få läsa vid Chiba. Tidigare års studenter berättar om erfarenheter att de har blivit tvingade att läsa japanska (vilket LiU inte ger några poäng för under utlandsåret) och att när de bett att få läsa tekniska & ekonomiska kurser så har bara Chiba sagt att de inte är tillräckligt bra på japanska än för att få läsa dem. Så därför skrev jag till Chiba, berättade min situation och bad att få skippa japanskan om jag skulle vilja och framför allt läsa data- och ekonomikurser och idag kom svaret.

    I have read your plan about the courses you would like to take at Chiba. I understand your situation and we will not force you to take Japanese courses. But if you think you need to improve your Japanese skills such as writing, Kanji or presentation, please pre-register for the courses in September.

    Så det känns riktigt bra, nu ska jag bara lära mig Keigo här på Yamasa så jag kan prata ordentligt med professorerna på Chiba.