Jag har bestämt mig.

Efter drygt en vecka så har jag en plan, jag kommer att lämna Japan. Den 26 mars åker jag & Linnea tillbaka till Tokyo för att tömma min lägenhet och åka hem till Sverige igen den 28 mars. Jag avbryter mitt utlandsår vid Chiba Universitet, gör det bästa av situationen i Sverige vid LiU och åker tillbaka till Japan vid ett senare tillfälle.

Det hurras över hur tappra japanerna är, hur alla hjälper varandra metodiskt utan att få panik och när dessa historier berättas fälls det tårar över hela världen. Dessvärre stämmer de inte in på mig, den senaste veckan har jag slaviskt följt nyhetsflödet, varit emellanåt sjukt orolig vilket nådde sitt klimax igår kväll med min första ångestattack någonsin. Tänk er en vaken feberdröm där man är rädd för att man ska glömma bort att andas, händerna domnar bort och tunnelseende infinner sig, så var det för mig. Min teori om varför det inträffade först igår är för att jag och Linnea gick på 1 h massage, vilket kan få folk att gråta så varför inte ångest? Saknar dock någon form av vetenskapliga belägg för denna teori :)

Just nu befinner vi oss i Cebu City, ska snart dra till Bohol för att sedan åka tillbaka till Manila den 25 mars.

Meddelande från ambassaden

Med anledning av det förvärrade läget vid det japanska kärnkraftverket Fukushima avråder Utrikesdepartementet, i samråd med Strålsäkerhetsmyndigheten, från alla resor till Japan. Alla svenskar inom en radie på 80 km från kärnkraftverket Fukushima uppmanas att lämna området. Se bifogad pdf-fil med karta som visar vilket område som omfattas (den blå zonen). Det kan särskilt noteras att staden Sendai, norr om Fukushima, ligger strax utanför.

I beredskapssyfte är ambassaden angelägen att få en aktuell bild över hur många svenskar som fortfarande befinner sig i Japan. Vi vill därför be samtliga mottagare att omgående per e-post besvara följande frågor samt ange namn och personnummer för samtliga familjemedlemmar. Det är av viktigt att vi får svar även om ni tidigare lämnat information till oss om avresa från Japan etc.

- Befinner ni er fortfarande i Japan och i så fall var?
- Har ni planer på att lämna Japan och i så fall när och hur?

Ange tydligt vilka familjemedlemmar som avses, inklusive vilka som redan lämnat Japan eller tillfälligt befinner sig på annan ort i Japan.

Enligt uppgift så ställer en del flygbolag för närvarande om sina rutter och flyger till andra orter än Tokyo i Japan. Det innebär att möjligheterna att resa ut från från Tokyo med flyg kan komma att begränsas. Svenskar som vill lämna Japan bör därför se över sina möjligheter att resa ut från andra platser i Japan.

http://www.swedenabroad.com/Start____4081.aspx

Som ett komplement till hemsidan finns Ambassaden även på facebook “Embassy of Sweden in Tokyo” och Twitter “@EmbSweTokyo.

Alla åker hem

Det verkar som alla utlänningar jag känner i Japan beger sig hem, om än de flesta för en kort stund så är det ingen som vill stanna kvar. I Tokyo har de problem med att mat, nödransoner & bensin tar slut överallt, man väntar fortfarande på ett större efterskalv samtidigt som UD avråder samtliga svenskar från att göra onödiga resor till Tokyo & norra Japan. På studiefronten så föreslår LiU försiktigt “om ni vill avbryta ert utlandsår, gör då såhär”, Kammarkollegiet ersätter ens hemresa och CSN tar hänsyn till varför man avbröt sitt utlandsår när de beräknar studiemedel för framtiden.

Här borta i Filippinerna är jag i smått chocktillstånd, följer ständigt nyheterna, är nervös inför att åka tillbaka till Tokyo nästa vecka och funderar över om jag inte ska avbryta mitt studieår trots allt. Allting är mycket märkligt…

Den 11 mars, 2011

Precis som Lotten får jag väldigt många vibbar av 11 september kring hela incidenten i Japan. Känns bra att vara här borta i säkerhet i Filippinerna med Linnea där vi precis tagit AOWD, men samtidigt känns det lite fel och orättvist på något sätt, att inte vara hemma med mina landsmän och göra vad jag kan utan att jag ska ha en sådan himla tur. Jag känner mig nästan som japan så när jag ser på tv och läser på internet här borta så lider jag verkligen, det hela känns fruktansvärt. Som tur är verkar alla jag känner må bra och ha klarat sig. Vet inte hur det är med Goths lägenhet, universitet och vänner men som tur är mår han i alla fall bra, trots att han pluggar just i Sendai.

Undrar hur min lägenhet och mitt Japan kommer att se ut när vi åker tillbaka om två veckor, om vi ens kan åka tillbaka då. Just nu verkar kärnkraftverket i Fukushima gå åt helvete, men flertalet källor säger i alla fall att även om en härdsmälta inträffar så kan det inte leda till någon katastrof liknande Tjernobyl. Men man blir ändå lite skraj trots allt…

Skriva datortenta i Japan

Om man följer mina tips i förra inlägget så kanske man känner sig förbered och engagerad när det väl är dags att skriva tenta. Det var vad jag gjorde idag när jag begav mig iväg till campus. Föga anade jag vad som väntade…

För första gången någonsin var alla, inklusive läraren, på plats ett bra tag innan lektionen/tentan började. Jag fick mitt papper och sedan var det bara att sätta fart. Eftersom jag hade pratat med kursexaminatorn i förväg om mina japanskakunskaper fick jag använda mig av min “Denshi Jisho” (elektrisk ordbok) under tentan för att slå upp alla termer jag inte kunde. Men, detta hjälpte föga, efter 40 minuters försök till att förstå den 90 minuter långa tentans japanska gav jag upp och åkte helt sonika hem. Hade översatt 2 av ca. 12 st stycken utan att ha blivit så mycket klokare för det. Tydligen så är det ganska hög nivå på japanskan för en tenta om operativsystemsteori på universitetsnivå trots allt, vem hade kunnat ana det.

Här kan ni se tentan jag skrev, se hur mycket ni förstår, själv ska jag ut med brorsan och dricka öl för att dränka sorgerna :)

Ill in Japan

Things will happen while they can
I will wait here for my wife this week
It’s lonely when you’re ill in Japan

Aah when you’re ill in Japan-this week…
Ill in Japan-no-peak…
Ill in Japan… ooh the eastern sea’s so blue
Ill in Japan-I’m meek,
Come! — Then I’ll sleep by your side
Things are lonely when you’re ill in Japan
Oh when you’re ill in Japan.

Summa sumarum, det suger att vara sjuk och bo ensam. Allt blir nog bättre om en vecka, då kommer äntligen min fru hit <3

Edit bonus: Om någon någonsin undrat över exakt vart jag bor så är det här.

Det ska inte vara lätt – Kurser vid Chiba


Nu har jag kämpat ett bra tag med att försöka hitta, anmäla mig till och sedan närvara på kurser här på Chiba Universitet och idag hade jag då mina första föreläsningar.

Föreläsning 1 – Marknadsföring II
På hemsidan stod det inget om var lektionen skulle vara, det internationella kontoret vid Chiba kunde inte heller svara men som tur kunde jag fråga en student vid “Faculty of Law and Economics” om vägen och hittade till slut rätt. Föreläsningen kändes riktigt vettig, synd bara att jag förstod ca. 70% av allting. Med 70% menar jag inte av meningarna utan av orden, vilket gjorde att jag förstod kanske 10-20% av föreläsningsinnehållet. Fick i alla fall efter lite samtal med föreläsaren efter lektionen på min bästa Keigo reda på hur jag drar med Powerpoint-slides:en så jag kan översätta dem inför varje föreläsning.

Föreläsning 2 – Exercices for computer software II
Här visste jag i alla fall vilken sal jag skulle vara i men inte byggnad. Att hitta den visade sig dock ännu svårare än den tidigare, efter lite hjälp från en vänlig professor hittade jag rätt, 40 min sen till föreläsningen. Direkt när jag kom in gick föreläsaren fram till mig och började utfråga mig om mina datorkunskaper inför hela klassen. Det visade sig att förkunskapskravet till kursen var att man kan Scheme, en dialekt av programmeringsspråket Lisp som används främst i undervisningssyfte. Nu förstod jag dock mer av vad föreläsningen handlade om, däremot kände jag mig fortfarande som ett fån. Denna kurs blir jag nog tvungen att skippa helt, föreläsaren rådde mig till och med till det efter föreläsningen.

Föreläsning 3 – Operating Systems
En kurs rörande uppbyggnaden av ett operativssystem från grunden. I detta fall visste jag precis vart kursen skulle hållas så jag begav mig med hopp och framtidstro iväg. På klassrumsdörren stod att här skulle kursen hållas så nu hade jag hittat rätt. Men av någon anledning dök inte föreläsaren eller en enda student upp så det blev även detta ett totalt misslyckande.

Helst av allt skulle jag vilja läsa så mycket programmering som möjligt men det har jag inte lyckats hitta så många vettiga kurser inom. Det största problemet är nog att man som utbytesstudent kommer hit till hösten, medan japanernas studieår alltid börjar på hösten vilket gör att alla bas-/nivå-1-kurser går på våren medan fortsättningskurserna går på hösten. Vi blir helt enkelt tvungna att läsa baklänges och många gånger.

För er som är intresserade så kan ni här hitta ett Google Dokument där på blad 1 kurser jag har hittat vid Chiba är listade & på blad 2 kurser vid LiU som rör mitt program.

Att boka flyg ToR Japan + Pannkakor med pinnar

Idag lärde jag mig en dyr läxa gällande hur man bör boka sina resor ToR Japan gällande sitt utlandsår. Vi trodde alla att en hemresa behövdes för att få komma in i landet på turistvisum, det stämde med största sannolikhet ej då de aldrig kollade upp om vi hade några hemresor eller ej. I alla fall för att vara helt säker på att få allting skulle gå lätt och smidigt gällande mina resor så bokade jag en ToR via en resebyrå. Genom att göra på detta sätt kunde jag ha en hemresa inom de 3 månaderna som turistvisumet gäller och garanterat kunna boka om resan till mitt hemresedatum. Resan kostade mig därför 12 000 kr och till det skulle komma en ombokningsavgift á 1000 kr men nu var jag helt säker på att allt skulle gå bra.

Idag var det då dags att boka om resan så jag ringde upp resebyrån. Ville boka en resa för att åka hem den 2 augusti, ett datum jag var osäker på om det skulle gå att lösa med alla mina tentor men jag kunde ju alltid boka om resan en gång till för att flytta fram datumet en vecka. Den 2 augusti 2011 är exakt ett år efter jag flög hit, men alla biljetter för den dagen var slutsålda, detsamma gällde 1 augusti. Jaja, men då tar vi den 3 augusti då tänkte jag men nej, det gick inte. Nu fick jag reda på att min biljett har 1 års giltighetstid efter avresedatumet, trots det höga priset. Det vill säga, med den biljetten kunde jag inte åka senare än 2 augusti 2011 och…nu till det extra roliga, alla flyg 29 juli – 2 augusti var helt fullbokade. Om jag är osäker om jag kan kunna åka hem den 2 augusti så är jag tvärsäker på att jag inte kan åka hem före augusti. Ni kan gissa hur glad jag blev på min resebyrå nu, sittandes här i Japan ringandes för att försöka lösa situationen.

Det blev att ringa upp Austrian Air direkt och efter telefonköer och samtal i 30 min hittade jag i alla fall en dålig lösning. De hittade en hemresa om jag bokade om till en högre bokningsklass genom att lägga till 2000 kr, så kunde jag få åka hem den 1 augusti så nu är jag uppe i 14 000 kr. Men visar det sig att jag har tentor som jag måste ta efter det datumet och det inte finns någonting att göra åt det hela så har jag slängt bort 7000-9000 kr beroende på hur man ser på det hela.

Mitt stora tips till er. Köp en enkelresa in och åk hem på en enkelresa. Om ni vill säkra och ha en utresa så finns det antingen billiga till Sydkorea att köpa eller båtbiljetter att boka vilka man betalar när man väl anländer till båten. För att hitta schyssta flyg, kolla in kayak.se, de har schyssta filterfunktioner av alla dess slag.

Men två bra saker har i alla fall hänt idag. Hittade en awesome bil och lagade pannkakor åt min värdfamilj <3


Den här bilen kommer aldrig fram dit den ska.


Äta pannkakor med pinnar äger.

Varför Fuji-chan är roligt & tusen svenskar i Japan

Nu är hela gänget äntligen samlat här på Yamasa vilket gör oss till ett av de främst representerade länderna på skolan, Sverige är då allt bra fantastiskt. Men det känns lite märkligt att det nu befinner sig massor av svenskar här, så pass att det nästan känns som en baklänges kulturkrock. Det är så klart skönt att prata svenska och skratta tillsammans men ändå väldigt märkligt med tanke på den miljö vi befinner oss i som förstärks av att jag är den enda som bor hos värdfamilj. Likt en människa som varit strandsatt på en öde ö och plötsligt träffar en annan person ville jag så klart berätta och visa runt de andra en massa men jag är rädd för att det blev nog lite mycket av den varan. Att jag säkert kan ha tröttat ut dem men jag hoppas att de inte tycker det var allt för påfrestande. Här nedan kan ni se ett foto från när vi allihopa var och pluggade på Starbucks tidigare idag, ett fantastiskt ställe att vara på, nästan i klass med Espresso House i Sverige. Slänger även upp ett foto på de galna glas- muggunderläggen jag köpte.

Relationer kan vara svåra grejer, man kanske borde bygga ett samhälle där alla rör sig som i sina egna plastbubblor och där det är väldigt svårt att komma nära inpå varandra? Att man blir skyddad av kulturen och även språket i sig…vänta vänligen! ^_^;;

Någonting som är vanligt här på YAMASA är att man på helger åker iväg till olika delar av Japan på “field-trips” tillsammans med skolan mot en avgift. På varje resa så är sedan att man köper med sig souvenirer till sin hemlärare, vilket oftast blir något ätbart som delas med resten av klassen. Idag fick vi alla en bit choklad från denna fantastiskt söta chokladask.

Förutom att den är söt så har den ett språkligt skämt vilket jag uppskattar. Tecknet för berg 山 uttalas när det står enskilt för “yama” medan när det står tillsammans med andra tecken för att forma namnet på ett berg så uttalas det vanligtvis “san”. Detta är väldigt likt affixet “-san” vilket används till namn för att höja upp och visa hövlighet i Japan, särskilt vanligt om man inte känner personen väl. (jag kallas ofta “Samueru-san”) Då när japaner pratar om ett berg som Fuji så heter det inte bara Fuji utan “Fujisan” vilket blir väldigt likt Herr Fuji dvs. “Fuji-san”. Men detta lilla söta berg har då istället för 山 fått affixet “-chan” vilket används gentemot barn, flickor och söta saker i allmänhet när man inte behöver vara artig. Fantastiskt roligt om ni frågar mig <^___^>

En sista sak skulle jag vilja avrunda dagens inlägg med, har ett litet anteckningsblock med roliga observationer jag vill berätta om i sinom tid men detta var för roligt för att vänta med. Vi har i vår klass en tjej ifrån Storbrittanien och igår pratade jag med henne om Europa. Efter en stund in i diskussionen så vräker hon plötsligt ur sig att England minsann inte är en del av Europa. “Jo…ni är inte bara en del av Europa utan även Europesiska Unionen eller hur?” frågar jag lite trevande men får samma svar igen, men med en förklaring. De har ju minsann inte Euro och det har som vi alla vet samtliga stater i Europa. När jag förklarar att så inte är fallet och att t.ex. Sverige har en egen valuta blev hon minst sagt chockad, tydligen är det inte bara amerikaner som har lustiga tankar om EU, EMU och Europa i allmänhet :)

Dagens uppgift till dig som pluggar kinesiska: Ta reda på och lär dig den kinesiska tungvrickaren om de 44 stenlejonen.