Senaste internetfenomenet ^^

Karamelldansen!

Ganska galen, spelades massor på Domokon som var i helgen och alla dansade som de i den där flashvideon. Har lyssnat på den ganska många gånger nu sedan jag kom hem, tror jag har något svagt för sådan slags musik, som Blümchen och J-pop. Videon påminner lite om Loituma som till och med börjats spelas på krogen. En annan gammal klassiker är denna.

För övrigt är flygbiljetter bokade inför sommarens japanresa. Den 9 juni åker jag och Linnea iväg och den 24 juli åker jag hem (Linnea åker hem tidigare, den 24 juni). Är du även i Japan då? Hör av dig så tar vi och ses i Japan och hittar på något! Har du varit i Japan och har tips om sevärdheter, vandrarhem eller liknande? Tipsa mig och Linnea gärna, då blir vi tacksamma. ^^

Hur tänker egentligen japaner?

Detta är en sak jag har funderat på en del den senaste tiden, hur tänker egentligen en Japan? Och då syftar jag inte hur de tänker på grund av kulturen, samhället, politiken eller liknande utan helt och hållet på grund av språket. Jag tror nämligen att för att man ska kunna bemästra ett språk fullständigt så måste man kunna tänka på det, helt fritt. Jag har inga problem att tänka på svenska, eller engelska och kan tänka mig hur man gör det på tyska, spanska m.fl. språk men jag har inte en susning om hur man gör det på japanska. Varför det då? Jag ska försöka förklara.

Vi kan ta en svensk mening som följande: “Jag har hittat en söt katt”. En enkel mening som börjar med vem det handlar om, vad personen gör och ju längre in i meningen man kommer desto mer förstår man om vad meningen handlar om. I många fall kan man veta vad det är för mening genom att bara höra ett brottstycke av den. Samma sak med engelskan. “I found a cute cat”. Men japanskan är helt annorlunda uppbyggd, där kan man inte ha den blekaste aning om vad meningen egentligen handlar om förens man har hört sista ordet, ofta ett verb. Detta gör att om man hör en japan påbörja en mening men sedan tar en paus så har man ändå ingen aning om vad personen i fråga ska säga. Vi tittar på samma mening som i svenskan: “kawaii neko wo mitsuketa”.

neko = katt
mitsuketa = hittade (verbet mitsukeru i informell dåtid)

Ordet “jag” är något som ofta är underförstått så därför utelämnar jag detta. Så, om vi skulle ändra “mitsuketa” till t.ex. “mitsukete kudasai” så blir det: “Var snäll och hitta en söt katt”. Detta gör att man måste hålla koll på allting en person har sagt i meningen hittills tills verbet kommer och man kan börja pussla ihop meningen i huvudet. Hur i hela friden ska man kunna ha ett bra flyt på detta? Den som kan berätta detta för mig förtjänar en rejält stor kaka. Jag ser däremot den otroligt stora fördelen med ett sådant språk, beroende på hur personen man pratar med reagerar så kan man alltid i sista stund ändra hela meningen. Oerhört artigt och anpassningsbart, något som genomsyrar hela det japanska samhället.
Dagens länk, tipsad av Kattfisk: http://macrochan.org/ Hittade massor med galna bilder där, bland annat det här helt sjuka skämtet ^^;;

Länk till bild

Vad har Japan-Jens för musiksmak…

…kan man ju undra och jag förstår att många av er går och funderar över det hela dagarna. Men ta det lugnt, självklart har jag räddningen för er!

Radio Japan-Jens

Så hoppa in där och studsa runt en sväng, det ni kommer att höra där representerar ganska bra vad jag lyssnar på för någonting. Nu ska jag iväg och trycka upp NärCon-affischer, ska nämligen till Domokon i helgen och göra reklam. Så som man skulle säga i Japan, またね!(mata ne!)

En skum men trevlig natt

Status: Allting är lite emo så att säga. Är fortfarande sjuk så pluggandet går inget vidare dessvärre. Har kommit tillbaka till Linköping och Ryd idag, blev hemskjutsad av föräldrarna.

Men just nu sitter jag hemma hos två polare till mig (Tuan och Ferdinand) som lider av kärlekskval och ångest. Jag dök upp här runt klockan 20 för jag hade tråkigt, min datorskärm hade gått sönder och jag behövde hjälp med japanskan. Skärmen lyckades jag ha sönder genom att ett av stiften i kontakten gick av så den blev helt obrukbar. Men då den var en 7-8 år gammal CRT-skärm så sörjde jag inte så mycket och imorgon så bär det av till Tornby för att köpa en ny platt TFT.

galetI alla fall, åter till natten. För att liva upp stämningen hos dem så stannade jag, skämtade loss med dem och drack en himla massa té. Ferdinand påpekade hela kvällen att det var en väldigt konstig kväll (undrar om han har ett behov av att påpeka detta faktum?) men det kan bero på övertrötthet från hans sida då han inte sovit ordentligt på många dagar. Under natten så rotade jag lite i deras skåp, lagade till några schyssta varma mackor och spelade en massa musik från min last.fm. Kan verkligen rekommendera last.fm och hela det konceptet, är till och med registrerad betalmedlem och använder mig av min personliga radio så fort jag inte är hemma. Av Tuan fick jag lite välbehövd hjälp med japanskan då jag satt fast med några grammatiska konstruktioner.

Beslöt mig för att vi var tvungna att ta en bild för att förgylla denna afton och det är den ni ser här bredvid. Gillar mitt leende, det är så otroligt vackert, kanske skulle satsa på en karriär som modell? (=P) Tuan är asiaten med koppen, Ferdinand i mitten och så jag till vänster. Nej men summa sumarum, det var en riktigt trevlig kväll/natt som har gjort att jag faktiskt känner mig snäppet friskare. Tror mycket av min sjuka period berott på den psykiska delen och all press av skolarbetet. Det är väldigt farligt att hamna i en sådan spiral, då kan det gå riktigt utför när man bara får mer och mer skolarbete och det blir svårare att ta itu med det hela. Har hamnat i sådana två-tre gånger hittills här på universitetet men tillslut lyckats ta mig upp igen (Linnea är underbar <3). Nej men det var allt för den här gången, nu börjar det bli dags att dra sig hemmåt. Tills nästa gång, Tuan och Ferdinand hälsar: Drama drama.

Äventyrsspel under Win, Linux, Mac, NDS, PSP m.m.

Hittade precis den här länken efter ett tips från min bror Daniel:

http://scummvm.sourceforge.net/

Helt enkelt en emulator för att spela äventyrsspel som Day of the Tentacle, Sam and Max m.m. på alla möjliga sorters maskiner och OS. T.ex. Windows, Linux, Mac, Nintendo DS, PSP, PS2, PalmOS och mycket mer. Ska testa det när jag kommer hem till Linköping på söndag.

För övrigt skriver jag ett projektarbete om Japan, deras konsumentmarknad och det faktum att tonårstjejer är den absolut största konsumentgruppen där. Så om ni har några bra tips på länkar, litteratur etc. så hör gärna av er ^^

Edit: Hittade även den här emulatorn: http://dosbox.sourceforge.net/ som jag nu har använt för att lira den versionen av Day of the Tentacle jag har och klarat det =) Det var lika roligt som jag kom ihåg det, älskar verkligen humorn i det spelet. 

Äventyrsspel, hur man arrar ett konvent och feber

Jag har gått och blivit sjuk än en gång. Det måste vara något fel på mitt immunförsvar eller så är någon varelse med mycket makt ute efter mig. I alla fall, denna gång resulterade det i feber vilket gjorde att hela gårddagen spenderades däckad i sängen yrandes knappt hörbara saker. Blev omhändertagen av Linnea vilket i och för sig inte var helt fel, alltid trevligt att bli väckt av att få en svalkande daim-strut. Idag däremot så känner jag mig mycket bättre och förhoppningsvis är jag snart frisk igen men på grund av all studietid jag nu missar så blir jag tvungen att skippa GothCon till helgen. Det känns såklart surt, blir första gången jag missar det på 5 år. Men då jag åker på konvent främst för att träffa människor och Domokon är nästa vecka och LinCon om ytterligare några veckor så är det inte så farligt.

ShadowgateÄventyrsspel är en genre som alltid underhållit mig. Nu pratar vi inte Zelda och spel i den stilen utan gamla peka-, klicka-, samla föremål-, klura-spel vilka oftast är väldigt komiska. De är lite svåra att förklara utan upplevs bäst själv, pröva till exempel det välkända webbspelet Crimson Room. Det spelet lider dock av det vanliga problemet när det gäller sådana här spel att det mer handlar om att sitta och klicka överallt än att klura. Jag har några favoriter i den här genren som jag spelade mycket förr: Sam and Max – Hit the Road, Indiana Jones – Fate of Atlantis, Escape from Monkey Island, Shadowgate och Day of the Tentacle. Tänkte idag introducera det sistnämnda för er.

Day of the Tentacle, gjort av företaget LucasArts. Handlingen bygger på att en ond “tentakel”, en slags blobb har fått på sig radioaktivt avfall och utvecklat två armar. Med dessa två armar så kan han helt plötsligt flytta, röra och manövrera saker så han bestämmer sig för att ta över världen och snor en tidsmaskin. Tre nördar ser detta och försöker stoppa honom men han hinner fly iväg. Sedan spelar man dessa tre nördar som hoppar mellan 200 år bakåt i tiden, nutid och 200 år in i framtiden. Fyllt till bredden med skämt och underbar humor så är det här ett spel som kommer att roa dig länge. Mycket vikt läggs på tidshoppen, till exempel så snor man åt sig en flaska vin, skickar den tillbaka i tiden och lagrar den så att den i framtiden är vinäger, allt för att stoppa blobben. Självklart träffar man gamla kända personer som Thomas Jefferson, George Washington med flera när man reser bakåt i tiden och interagerar med dem. Dessvärre är jag osäker på om spelet nuförtiden är lätt att få tag i och spela på dagens datorer men för den intresserade så ska det nog inte vara omöjligt.Day of the Tentacle

När vi ändå pratar om den här genren så sägs det att även Grim Fandango ska vara ett lysande spel. Har inte själv testat det men då mitt intresse för sådana här spel har börjat brinna igen så ska jag kolla om jag kan få tag i det och köra det under Linux. Verkar inte vara några problem om jag skaffar Cedega (den kommersiella versionen av Wine).

Så, hur arrangerar man ett bra konvent? Ja, det är inte en så lätt fråga men jag ska försöka besvara den, genom att skriva två artiklar till Sveroks tidning “Signaler från Sverok”. Fick idag uppdraget av chefredaktören för första artikeln som kommer att vara en allmän nybörjarguide för första-gångskonventet. Nästa artikel ska vara mer djupgående, handla om utveckling, att växa och få en bra organisation. Ska intervjua några personer ur konventssverige om deras erfarenheter och berätta om mina egna. Det kommer att bli riktigt roligt att skriva det här, tror det kommer att resultera i något bra. Första artikeln dyker upp i augusti-numret av “Signaler från Sverok”.

Idag fick jag en kommentar om bloggen som sa att den var riktigt bra, sådant gör mig glad. Är en människa som älskar positiv bekräftelse (gör vi inte alla?) i alla dess former, kanske just därför jag engagerat mig så mycket idéellt? Ah ja, nu är det dags att låta sömnguden ta över för ikväll och be för att jag ska vara frisk imorn. Godnatt.