Det är ju viktigt att kategorisera folk, har jag hört
Jag och Samuel var på Intersport idag. Samuel köpte nya skor. Vi betjänades av en trevlig person i blå arbetströja. Det fanns även personal i rosa arbetströjor. Jag upptäckte ganska snabbt ett mönster; det var faktiskt genomgående så att de i personalen med platt bröstkorg och kort hår hade blå tröjor medans de med bröst och långt hår hade rosa tröjor.
I kassan frågade vi en expedit i rosa tröja om det fanns blå tröjor i dam-modell också ifall en skulle vilja ha det. Nej, visade det sig, expediten ifråga tyckte inte alls om rosa och hade gärna haft en blå tröja istället. Men det fanns inga blå tröjor som satt fint på personer med bröst och markerad midja.
ALLTSÅ HALLÅ INTERSPORT, VAD ÄR GREJEN??? Det känns så… ofräscht liksom. Gammalt. Unket. Jag trodde liksom vi hade haft den här diskussionen i vårt samhälle typ de senaste trettio åren och att de flesta nu var överrens om att små flickor och pojkar själva ska få välja om de vill ha rosa eller blå kläder och ingen ska tvingas klä sig i kläder de ogillar bara för att passa in i sin könsroll. Gäller det inte för vuxna människor också? Är det viktigt att könsmarkera personalen, så att vi stackars kunder ska slippa undra vad den person vi betjänas av har mellan benen? Ifall det skulle vara lite otydligt liksom, det är ju det ibland. “Ah, blå tröja, men då är det ju en kille i alla fall. Då vet han säkert vilka fotbollsskor jag ska välja.” Eller vad? Jag fattar inte. Hur tänker man?
Eller är det kanske så att man inte tänker alls?
Jag har mejlat Intersport och frågat. Medan jag väntar på svar undrar jag, för att stilla min nyfikenhet kring dylika frågor, om ni som läser detta (om det nu mot förmodan är någon som läser detta) kan komma på fler företag där arbetskläderna är könskodade och gärna delge anekdoter kring detta. Till exempel drar jag mig till minnes en manlig tunnelbaneförare i Stockholm som i protest valde att ha kjol på sig som en del av sin arbetsuniform. Shorts var nämligen inte okej i sommarvärmen, det såg för ovårdat ut tyckte SL, men de kvinnliga tågförarna kunde minsann välja mellan långbyxor och kjol. Jag vet inte hur det gick sen, om klädpolicyn ändrades eller om karln var tvungen att fortsätta svettas i sina långbyxor…
Joråsatteee. Valfrihet är viktigt, har visst nån partiledare sagt.
Posted in Genus