Ett kortvarigt förhållande – Simklubben

Igår avslutades ett förhållande som pågått intensivt sedan torsdags förra veckan. Jag valde då att hoppa av Chiba Universitets simklubb efter många om och men. Såhär kan det gå till när en utlänning försöker gå med i en japansk universitetsklubb:

Det hela började med att jag ville börja träna samt att jag ville träffa japanska vänner. Tricket är att gå med i universitetsklubbar så för att lyckas med detta så jag började jaga efter simklubben som alla påstod inte fanns. Men det finns en pool på campus så det måste ju finnas en klubb trots allt resonerade jag och det visade sig att jag hade rätt. Fick träffa klubben en torsdagskväll då jag först trodde de sysslade med någon form av religös mässa. Alla repeterade samma fraser entonigt i en samlad kör, men det de gjorde var att styrketräna, inga konstigheter helt enkelt. Jag började dock nu ana att de kanske var lite mer seriösa än vad jag hoppades men blev ändock inbjuden till morgondagens simträning.

Så glad i hågen men ändock lite rädd begav jag mig iväg till första träningen i fredags morgon, kl.07:30 en 30 min cykeltur hemifrån. Väl på plats visade det sig verkligen att den här klubben inte passade in i min bild över universitetsklubbar. I vanliga fall brukar de till skillnad från gymnasieklubbarna vara ganska avslappnade, folk som aldrig utövat sporten tidigare startar i dem och det är frivilligt hur ofta man deltar. Jag kommer in i simhallen där alla visar sig vara vältränade simmare som kör 2h intervallträning på 5 km i olika stilar. Vi bugar till poolen innan & efter träningen & tackar den vilket känns lite märkligt. En av tjejerna blir för träningen min personliga tränare och visar mig hur man crawlar ordentligt och även om allt är lite konstigt & jag är klart sämre än alla andra har jag kort och gott riktigt roligt! Alla är riktigt snälla och jag känner att här kommer jag trivas.

Lördagens morgon bjuder också på träning, ny dag med ny tränare. Lördagars simträning är den i veckan som är obligatorisk så nu är hela klubben med och tränar. Samma visa likt förra, nu känns det helt plötsligt naturligt att buga inför poolen men istället känns det märkligt att vara den enda i klubben som inte har speedos :) Så direkt efter träningen drar jag och en ifrån klubben iväg till närmaste sportaffär för att köpa mig ett par (sådana som går till knäna, inte sådana här vackra.) för att sedan dra till styrketräning med alla. Nu började dock det gå utför…

Det visade sig att klubben simtränar 6 ggr i veckan, sedan utöver detta styrketräning 2 ggr i veckan. Av dessa är tre tillfällen obligatoriska så det kändes ändå som något jag utan problem skulle kunna vara med på. Men, så ställer jag frågan till klubbens manager som jag inte skulle ha gjort; “varför finns det tillfällen som är obligatoriska?”. Fick höra om klubbens bästa, lagandan och för att vinna tävlingar. Det visar sig att man som medlem måste delta i simtävlingar och att när det är skollov så har klubben obligatorisk träning varje dag. Detta funkade så klart inte alls för mig som t.ex. på vårlovet ska till Filippinerna med Linnea så nu fick jag ångest. Ska jag hänga på simklubben, träna med dem och sedan när det börjar närma sig tillfällen som är olägliga för mig hoppa av? Eller ska jag hoppa av redan nu?

Lösningen blev att dra på gårdagens obligatoriska styrketräning, delta i den och ta ett snack med managern om det hela. Kändes att jag fick så mycket hjälp av dem hela tiden, att jag skulle komma att stå i sådan oerhörd skuld till dem att det verkligen inte skulle vara rättvist att hoppa av. (Jag kanske håller på att bygga upp ett genuint japanskt tankesätt?) Kändes riktigt illa att berätta att jag ville hoppa av men ändå som något som behövde göras, ungefär som om man gör slut med någon.

Under dessa få men intensiva dagar kändes det verkligen som om de alla skulle kunnat bli riktigt bra vänner med mig så att skiljas var lite jobbigt men i efterhand känns det ändå rätt. Jag är dock tydligen välkommen att träna med dem då och då om jag vill och så länge ska jag träna själv varje vecka. Har hittat en simhall i närheten av där jag bor som verkar trevlig om än dock dyr. Jag måste ju få användning för min nya badmössa & mina speedos ;)

Så summa sumarum, på japanska universitet finns det två typer av klubbar. Det finns circles/サークル “saakuru” som är väldigt avslappnade där du kan delta varje vecka eller en gång i månaden om du känner för det. Sen finns det 部活 “bukatsu” som är mer som skolans officiella lag och de är riktigt seriösa i sitt utövande. Så från och med nu ska jag jaga efter fler klubbar som ligger på rätt nivå för mig för än ger jag inte upp, ska vara här ganska lång tid så måste ha lite japaner att hänga med och inte bara svenskar. ^_^

7 thoughts on “Ett kortvarigt förhållande – Simklubben

  1. Johannes: Jo min nästa plan är att gå med i fotoklubben, skrev ett meddelande till dem förra veckan men har inte fått tag i dem än. Utöver dem så funderar jag även på att gå med i den mytomspunna dykarklubben, bara en person jag träffat hittills säger att den finns medan alla andra hävdar motsatsen. Sist så har vi jongleringsklubben, efter att Linnea har kommit hit med min diabolo så skulle jag kunna gå med i den :)

  2. Som erfaren Ii-are så kan jag dela med mig av följande info:

    Klubb = Seriöst
    Cirkel = Avslappnat
    Tenniscirkel = Förklädd dejtingcirkel

    Ett knep för att slippa bli den udda utlänningen är att gå med i en cirkel som inte har så många medlemmar, grym skillnad men å andra sidan inte lika roliga fester.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>